Migrationsdomstolen tillämpar inte det sänkta beviskravet rörande utlänningars identitet i den så kallade gymnasielagen

Målet i domstolen gäller en ung asylsökande man från Afghanistan, som kom till Sverige under hösten 2015. Han har inte bedömts ha gjort sin identitet sannolik. Hans asylskäl har inte ansetts vara tillräckliga för att grunda ett skyddsbehov och inte heller har synnerligen ömmande omständigheter ansetts föreligga. Eftersom mannen kommit in med en ansökan om tidsbegränsat uppehållstillstånd med stöd av den nya lagstiftningen, hade domstolen också att pröva denna fråga.

Migrationsdomstolen anser i domen att EU-rättsliga bestämmelser, Schengenregelverket inkluderat konventionen och den s.k. gränskodexen, binder Sverige till att bl.a. inte ge uppehållstillstånd till personer som inte har styrkt sin identitet. Från den grundläggande principen om identitetsfastställelse medges undantag i svensk rätt för personer som får uppehållstillstånd av skyddsskäl. Undantag kan också ges vid vissa familjeåterföringar som i sin tur har bakgrund i uppehållstillstånd på grund av skyddsskäl eller vid rent humänitära skäl enligt 5 kap. 6 § utlänningslagen. Vid ansökningar om uppehållstillstånd på grund av studier krävs emellertid att den sökande klargör sin identitet. Eftersom mannen inte gjort detta avslogs hans överklagande.

–Det bör även framhållas att utan klarlagd identitet kan Migrationsdomstolen inte heller låta göra en kontroll av om utlänningen finns registrerad på en spärrlista i Schengens informationssystem innan uppehållstillstånd beviljas. En underlåtenhet i detta hänseende är i sin tur ett åsidosättande av Sveriges förpliktelser inom Schengenarbetet och utgör för en domstol ett så grovt handläggningsfel att domen kan undanröjas av överinstans. En sökning utan klarlagd identitet blir inte effektiv och då konventionsstridig i sig, säger chefsrådmannen Kirsi Laakso Utvik.

Domare i målet har varit chefsrådman Kirsi Laakso Utvik och rådman Anders Mellstrand samt fyra nämndemän.