Bedrägeri i flera delar prövades i hovrätten

Hovrätten prövade ett överklagande från den tilltalade i ett mål om bedrägeri m.m. Hovrätten fastställde tingsrättens dom i huvudsak, men gjorde en ändring i skuldfrågan beträffande en av åtalspunkterna. Den tilltalade frikändes där från ett bedrägeriåtal, medan övriga delar av tingsrättens dom stod fast. Påföljden ändrades inte.

Om händelsen och åtalet

Målet gällde flera gärningar som hade prövats i tingsrätten och därefter överklagats till hovrätten. Hovrätten utgick från samma utredning som tingsrätten och avgjorde målet utan huvudförhandling.

I hovrätten yrkade åklagaren att den tilltalade skulle dömas för hot mot tjänsteman och grovt folkbokföringsbrott. Den tilltalade yrkade att hovrätten skulle frikänna honom från åtalet för bedrägeri eller i andra hand lindra straffet. Hovrätten tog också upp frågor om skadestånd och de andra tilltalades ansvar, men denna artikel fokuserar endast på den tilltalade.

Tingsrätten hade tidigare dömt den tilltalade för bedrägeri den 10 mars 2021 i Nacka kommun. Han hade då samtidigt frikänts från grovt folkbokföringsbrott den 30 juli 2019 i Botkyrka kommun, hot mot tjänsteman den 30 juli 2019 i Botkyrka kommun samt ytterligare två åtal om bedrägeri den 23 januari 2021 och den 1 februari 2021 i Nacka kommun.

Hovrätten slog fast att tingsrättens bedömning i skulddelen i allt väsentligt skulle stå fast, men gjorde en justering beträffande åtalspunkten 1. Där fann hovrätten att utredningen visade att varornas värde uppgått till 3 244 kronor och att den tilltalades handlande därmed gett en vinning om 2 516 kronor, i stället för de 2 762 kronor som åklagaren påstått. Detta ledde dock inte till någon ändrad rubricering. Beträffande åtalspunkten 3 fann hovrätten däremot att det inte var utrett att den tilltalade hade handskats med de varor som omfattades av åtalet eller att han agerat tillsammans och i samförstånd med övriga tilltalade. Han frikändes därför från den delen.

Rättens bedömning och bevisning

Hovrätten uttalade att utredningen i de överklagade delarna var densamma som i tingsrätten. Domstolen hänvisade till tingsrättens redogörelse för bevisningen och delade i allt väsentligt tingsrättens värdering av denna.

I fråga om åtalspunkt 1 gjorde hovrätten en egen bedömning av det ekonomiska värdet och den vinst som gärningen inneburit, men bedömde att detta inte påverkade brottsrubriceringen. Det innebär att hovrätten ansåg att bedrägeriet fortfarande var styrkt, även om den exakta vinsten justerades.

I fråga om åtalspunkt 3 ansåg hovrätten att bevisningen inte räckte för att visa att den tilltalade deltagit i den gärning som åtalet avsåg. Det var enligt hovrätten inte heller visat att han hade handlat i samförstånd med övriga inblandade. Därför ogillades åtalet i den delen.

I övrigt gjorde hovrätten inga andra bedömningar än tingsrätten när det gällde den tilltalades skuld. Det innebär att tingsrättens slutsats stod fast för de övriga åtalspunkterna som rörde honom.

Domslut och påföljd

Hovrätten fastställde tingsrättens dom i övrigt. Den tilltalade fick alltså samma påföljd som i tingsrätten, det vill säga villkorlig dom och dagsböter. Hovrätten gjorde ingen annan bedömning av påföljden än tingsrätten.

Tingsrätten hade dömt honom till villkorlig dom och 30 dagsböter om 50 kronor, sammanlagt 1 500 kronor. Av böterna skulle 10 dagsböter anses betalda. Hovrätten ändrade inte denna påföljd.

När det gäller skadestånd framgår av hovrättens beslut att målsägandens skadeståndsanspråk mot den tilltalade i anslutning till åtalspunkt 3 skulle avslås, med följdverkningar för de andra tilltalades solidariska ansvar. För den tilltalade själv innebär hovrättens dom att skadeståndsansvaret i den delen inte stod fast. I övrigt gjordes inga ändringar i skadeståndsfrågan som avsåg honom.

Tingsrätten hade också beslutat om avgift till brottsofferfonden om 800 kronor. Hovrättens beslut innehåller ingen ändring av denna del. Uppgift om häktning finns inte i materialet.

Fakta