Sprängladdning och förberedelse till grov allmänfarlig ödeläggelse: hovrätten skärper straffet till sex års fängelse

Hovrätten har prövat ett överklagande av tingsrättens dom i ett mål om grovt brott mot lagen om brandfarliga och explosiva varor samt förberedelse till grov allmänfarlig ödeläggelse. Den tilltalade döms även i hovrätten, men hovrätten ändrar tingsrättens dom genom att bestämma tidpunkten för båda brotten till den 16–19 oktober 2024 och skärpa fängelsestraffet till sex år. Hovrätten låter däremot tingsrättens beslut om utvisning och förverkande av villkorligt medgiven frihet stå fast.

Om händelsen och åtalet

Målet gäller ett överklagande av tingsrättens dom. Åklagaren yrkade i hovrätten att den tilltalade skulle dömas till längre fängelsestraff än vad tingsrätten hade bestämt. Åklagaren justerade gärningsbeskrivningarna så att den tilltalade påstods ha olovligen och uppsåtligen innehaft en sprängladdning mellan den 16 och 19 oktober 2024 i Dalarna och Stockholmsområdet. Han åtalades också för förberedelse till grov allmänfarlig ödeläggelse genom att med uppsåt att främja ett sådant brott inneha och transportera sprängladdningen under samma tidsperiod. Åtalet avsåg dessutom att brottet skulle ha varit särskilt ägnat att användas som hjälpmedel vid brott och att faran för fullbordan inte var ringa.

Tingsrätten hade dömt den tilltalade för brott mot lagen om brandfarliga och explosiva varor, grovt brott, den 19 oktober 2024, samt för förberedelse till grov allmänfarlig ödeläggelse samma dag. Hovrätten konstaterar att utredningen i huvudsak är densamma som i tingsrätten, men ändrar tidsangivelsen så att båda brotten anses ha begåtts mellan den 16 och 19 oktober 2024.

Det framgår av hovrättens dom att ärendet inleddes efter kontakt med en anstiftare via meddelandetjänsten Signal. Efter åklagarens beslut den 19 oktober 2024 genomförde polisen en provokativ åtgärd genom att i chatten utge sig för att vara någon som tog på sig uppdraget att utföra ett sprängdåd. Hovrätten hänvisar till transkribering av meddelanden mellan kl. 14.25 och 20.20 samma dag.

Rättens bedömning och bevisning

Hovrätten gör ingen annan skuldprövning än tingsrätten. När det gäller den tilltalades innehav och tillverkning av sprängladdningen anser hovrätten att det är bevisat att han, ensam eller tillsammans och i samförstånd med andra, olovligen har tillverkat och innehaft en sprängladdning. Hovrätten slår fast att gärningen begicks vid en okänd tidpunkt fram till den 19 oktober 2024.

För bedömningen av brottets svårhetsgrad hänvisar hovrätten till ett utlåtande från NFC. Av utlåtandet framgår att en detonation av en friliggande laddning på marken innehållande 1,6 kg sprängämne innebär risk för trumhinneruptur, dödliga lungskador och traumatiska amputationsskador. Hovrätten anser därför, liksom tingsrätten, att sprängladdningens beskaffenhet i sig talar för att brottet ska rubriceras som grovt. Även omständigheten att sprängladdningen kunde befaras komma till brottslig användning efter överlåtelse talar för samma rubricering.

När det gäller den tilltalades invändning om brottsprovokation anser hovrätten att polisens agerande inte hindrar ansvar. Domstolen utgår från att den tilltalade redan den 17 oktober 2024 hade försökt leverera en sprängladdning men att den leveransen avbröts. Polisens interaktion skedde först den 19 oktober 2024, efter åklagarens beslut, och hade enligt hovrätten till syfte att säkra bevisning om redan pågående befattning med sprängmedel. Hovrätten konstaterar därför att polisens åtgärd inte framkallade ett brott som den tilltalade annars inte skulle ha begått.

I fråga om förberedelse till grov allmänfarlig ödeläggelse anser hovrätten att den tilltalade, med vetskap om innehållet, levererade sprängladdningen på det sätt som skedde och därmed uppsåtligen främjade allmänfarlig ödeläggelse. Hovrätten delar tingsrättens uppfattning att faran för fullbordan inte var ringa och att det, om gärningen fullbordats, hade kunnat innebära fara för flera människor. På den grunden döms den tilltalade för både grovt brott mot lagen om brandfarliga och explosiva varor och förberedelse till grov allmänfarlig ödeläggelse.

Domslut och påföljd

Hovrätten ändrar tingsrättens dom i påföljdsdelen. För brottet mot lagen om brandfarliga och explosiva varor, grovt brott, bedömer hovrätten straffvärdet till fängelse i fyra år och sex månader när hänsyn tas till att den tilltalade inte bara innehaft utan även tillverkat sprängladdningen. När det gäller den samlade brottsligheten anser hovrätten att straffvärdet motsvarar sex års fängelse. Hovrätten beaktar också att den nya brottsligheten är nyupptäckt i förhållande till en tidigare dom och att den sammanlagda påföljden därför inte får överstiga vad som skulle ha dömts ut för den samlade brottsligheten. Mot den bakgrunden bestäms fängelsestraffet till sex år.

Hovrätten låter tingsrättens bedömning om förverkande av villkorligt medgiven frihet och utvisning stå fast. Den tilltalade ska vara häktad till dess fängelsestraffet får verkställas. Hovrätten beslutar också att ersättningen till den offentliga försvararen ska stanna på staten.

I tingsrätten var påföljden fängelse i fem år, hela den villkorligt medgivna friheten förverkades och den tilltalade utvisades ur Sverige med återreseförbud. Tingsrätten hade också beslutat om avgift till brottsofferfonden och ersättning till försvararen, men hovrättsdomen innehåller inte någon uppgift om att dessa delar ändrats i den aktuella texten.

Fakta