Skiljedom i en investeringsskyddstvist står till största del fast

2019-02-22

I slutet av 1980-talet ingicks ett investeringsavtal mellan bl.a. Republiken Polen och Luxemburg. I avtalet fanns en tvistlösningsbestämmelse som gav en investerare rätt att få tvister enligt avtalet prövade i ett skiljeförfarande. Under 2017 meddelades efter ett skiljeförfarande vid Stockholms Handelskammares Skiljedomsinstitut två skiljedomar i ett mål mellan å ena sidan ett investeringsbolag från Luxemburg och å andra sidan Polen i en sådan tvist. Bolaget hade krävt ersättning för att Polen enligt bolaget brutit mot investeringsavtalet och exproprierat bolagets aktieinnehav i en polsk bank. Bolaget vann i skiljeförfarandet och skiljenämnden förpliktade i skiljedomen Polen att betala ett kapitalbelopp på motsvarande ungefär 1,5 miljarder kr till bolaget.

 

Polen klandrade skiljedomarna och begärde att de skulle ogiltigförklaras eller i andra hand upphävas. Målet har handlagts av Svea hovrätt eftersom skiljeförfarandet ägde rum i Stockholm. Polen gjorde gällande att tvistlösningsbestämmelsen i investeringsavtalet stred mot EU-rätten enligt en dom som EU-domstolen meddelade i mars 2018 i det s.k. Achmea-målet. Enligt Polen skulle skiljedomarna därför ogiltigförklaras. Polen påstod också att skiljenämnden begått flera andra fel som medförde att skiljedomarna skulle upphävas.

Hovrätten har idag meddelat dom i målet. Domen innebär att Polens talan till största del avslås. Polens skyldighet att betala skadeståndet på cirka 1,5 miljarder kr till bolaget från Luxemburg står därför fast. Hovrätten konstaterar dock att skiljenämnden begick ett fel vilket medför att en punkt i den slutliga skiljedomen som rör ränta om ungefär 200 miljoner kr upphävs.

Utgången i målet innebär att Polen också ska ersätta bolaget för rättegångskostnader.

Hovrättens dom får överklagas till Högsta domstolen.

Senast ändrad: 2019-02-22