Huvudmän i telefonförsäljningsföretag döms för grova bedrägerier

2018-01-25

Åklagaren åtalade i december 2015 tre huvudmän och 17 anställda telefonförsäljare för grova bedrägerier i Malmö under tiden maj–december 2011 i bolagen Annonskonsulterna och Kastofon. Enligt åtalet hade närmare 2 000 småföretagare över hela landet blivit uppringda av säljare och vilseletts att betala för att antingen avsluta avtal som de aldrig hade ingått eller ingå nya avtal som bolagen aldrig hade för avsikt att infria. Avtalen gällde marknadsföring på Google. Tingsrätten dömde tolv av säljarna för bedrägeri i mellan ett och arton fall till villkorlig dom. Övriga säljare frikändes. Huvudmännen dömdes till fängelse för grovt bedrägeri i 146 fall.

Hovrätten har i dag dömt i målet och i allt väsentligt fastställt tingsrättens dom mot huvudmännen. Även hovrätten menar att det är mycket som talar för att det enda syftet med verksamheten i Annonskonsulterna och Kastofon var att lura kunder men att det ändå inte kan uteslutas att tjänster i vissa fall levererades. Endast de fall där det genom förhör med målsägandena är bevisat att målsägandena lurats att betala för något som de inte har fått har därför bedömts som grovt bedrägeri, drygt 120 fall. I dessa fall har målsägandena också fått skadestånd.

Hovrätten frikänner däremot de telefonförsäljare som tingsrätten hade dömt. Hovrätten motiverar det med att det inte är bevisat att säljarna, som inte hade fått någon nämnvärd säljutbildning och i många fall var unga och oerfarna, har insett att kunderna utsattes för bedrägeri.

Hovrättens dom innebär även att de av tingsrätten bestämda påföljderna för huvudmännen står fast: fängelse i 1 år och 10 månader, 1 år och 8 månader respektive 1 år och 6 månader. Huvudmännen får också näringsförbud i tre år. Två av huvudmännen döms även för annan brottslighet.

- Det har varit en omfattande och resurskrävande rättegång, säger hovrättsrådet Björn R. le Grand i en kommentar. Rättegången pågick i 29 dagar och hovrätten tog då del av mycket skriftlig bevisning, ett stort antal inspelade försäljningssamtal och närmare 90 timmar inspelade förhör från förhandlingen vid tingsrätten.





Senast ändrad: 2018-01-24 För mer information kontakta:

Björn R. le Grand (ordförande)
Hovrättsråd
040-35 57 00

Lars Henriksson (referent)
Hovrättsråd
040-35 57 00

Målnummer:

B 2154-16

Andra nyheter

Åtal väckt för mord m.m. i Katrineholm

2018-01-26
Åtal har väckts i Nyköpings tingsrätts mål B 1456-17 gällande mord, anstiftan av mord och grov misshandel, flera fall av grovt vapenbrott, grov utpressning, penningtvätt, anstiftan av allmänfarlig ödeläggelse, och våldtäkter i Katrineholm.
Läs

Domar i mål om tillstånd enligt kulturmiljölagen

2018-01-29
Högsta förvaltningsdomstolen har i två domar uttalat sig om vilka omständigheter som ska vägas in vid bedömningen av om ett visst område utgör kyrkotomt enligt kulturmiljölagen. I en av domarna har domstolen också tagit ställning till om en förening som tillvaratar miljöskyddsintressen har rätt att överklaga ett sådant beslut som är i fråga.
Läs

Förtroendet för domstolarna är centralt i en demokratisk rättsstat

2018-01-29
I Nationella trygghetsundersökningen 2017 (NTU), som Brottsförebyggande rådet publicerat idag, framgår att förtroendet för rättsväsendet sjunkit. Inom Sveriges Domstolar har man under flera år arbetat aktivt för att öka förtroendet och man ser med stort allvar på resultatet från rapporten.
Läs

Bahnhof är skyldiga att lämna ut uppgifter om abonnemang till brottsbekämpande myndigheter

2018-01-29
Förvaltningsrätten i Stockholm har i dom denna dag funnit att de svenska bestämmelserna om utlämnande av abonnemangsuppgifter till brottsbekämpande myndigheter inte strider mot EU-rätten. Domstolen anser därför att Post- och telestyrelsen (PTS) har haft fog för att förelägga operatören Bahnhof att lämna ut uppgifter om abonnemang i enlighet med bestämmelserna i lagen om elektronisk kommunikation.
Läs

Dom: En kommun kan inte överklaga Socialstyrelsens beslut att återkräva statsbidrag

2018-01-29
  Socialstyrelsen begärde att få tillbaka delar av ett statsbidrag en kommun fått, för att pengarna enligt Socialstyrelsen inte använts på rätt sätt. Kommunen överklagade återkravet. Frågan var om detta var ett beslut som överhuvudtaget gick att överklaga.   Det var enligt kommunen viktigt för rättsäkerheten för hela kommunsektorn att det gick att överklaga. Kammarrätten konstaterar att utifrån...
Läs