Penningtvättsbrott gav villkorlig dom

Den tilltalade döms för penningtvättsbrott efter att ha tagit emot 15 000 kronor på sitt bankkonto och därefter omsatt pengarna genom bankomatuttag. Tingsrätten bedömde att pengarna härrörde från ett bedrägeri mot målsäganden och att den tilltalade agerat med likgiltighetsuppsåt. Påföljden bestämdes till villkorlig dom och 50 dagsböter om 50 kronor. Den tilltalade ska också betala skadestånd till målsäganden samt avgift till brottsofferfonden.

Händelsen och åtalet

Åtalet avsåg penningtvättsbrott enligt 3 § första stycket 1 p lagen (2014:307) om straff för penningtvättsbrott. Enligt gärningsbeskrivningen hade den tilltalade upplåtit sitt bankkonto till förfogande och tagit emot sammanlagt 15 000 kronor som härrörde från ett bedrägeri som målsäganden hade utsatts för. Pengarna omsattes sedan genom bankomatuttag. Gärningen skulle ha begåtts den 8 november 2024 på okänd plats i Sverige. Åklagaren gjorde gällande att åtgärderna syftade till att dölja att egendomen härrörde från brott eller brottslig verksamhet eller att främja möjligheterna att tillgodogöra sig egendomen eller dess värde, och att gärningen begicks med uppsåt.

Den tilltalade medgav de faktiska omständigheterna men bestred ansvar och skadeståndsansvar med hänvisning till att uppsåt saknades. Hon uppgav bland annat att hon blivit tillfrågad via Snapchat att ta emot pengar åt en person hon inte ville namnge, att personen kom till hennes bostad med taxi och att hon sedan tog emot pengar som enligt honom skulle swishas av hans flickvän och därefter tas ut.

Rättens bedömning

Tingsrätten fann genom åklagarens bevisning och målsägandens uppgifter att det var bevisat att beloppet om 15 000 kronor som fördes in på den tilltalades bankkonto den 8 november 2024 härrörde från ett bedrägeri mot målsäganden. Domstolen konstaterade att det att upplåta sitt bankkonto för att motta pengar som härrör från bedrägeri innebär att de objektiva rekvisiten för penningtvättsbrott är uppfyllda.

När det gällde uppsåtet ansåg tingsrätten att sättet på vilket pengarna kom in på kontot och därefter omsattes inom kort tid starkt talade för att syftet med transaktionerna var att dölja brottsligt ursprung eller främja möjligheterna att tillgodogöra sig pengarna. Domstolen ansåg att den tilltalade insett att det funnits en beaktansvärd risk för att pengarna härrörde från brott eller brottslig verksamhet och att upplägget syftade till att främja möjligheterna för någon att tillgodogöra sig egendomen eller dess värde. Hennes kontrollfrågor bedömdes som otillräckliga mot bakgrund av omständigheterna. Tingsrätten fann därför att hon i vart fall hade agerat med likgiltighetsuppsåt och skulle dömas för penningtvättsbrott enligt åtalet.

Domslut och påföljd

Den tilltalade döms för penningtvättsbrott, begånget den 8 november 2024, till villkorlig dom och 50 dagsböter om 50 kronor, sammanlagt 2 500 kronor. Tingsrätten uppgav att straffvärdet motsvarade två månaders fängelse men fann att det saknades skäl att anta att den tilltalade skulle begå nya brott.

Skadeståndsyrkandet bifölls. Den tilltalade ska betala 15 000 kronor till målsäganden jämte ränta enligt 6 § räntelagen från den 8 november 2024. Domstolen anförde att den tilltalades åtgärder med pengarna hade gjort det påtagligt svårare för målsäganden att få tillbaka sina pengar. Den tilltalade ska också betala en avgift till brottsofferfonden om 1 000 kronor.