Kontaktförbud, olaga hot, ofredande och brukande av falsk urkund prövades i hovrätten

Döld domstol har prövat ett överklagande från den tilltalade av Döld domstols dom i ett mål om kontaktförbud, olaga hot, ofredande och brukande av falsk urkund. Hovrätten fastställde i sak tingsrättens bedömning av skuld och påföljd, men ändrade den rättsliga hänvisningen för överträdelserna av kontaktförbud, justerade skadeståndet och gjorde vissa ändringar i sekretessfrågan.

Om händelsen och åtalet

Målet gällde gärningar som enligt tingsrätten hade begåtts under perioden september 2018 till februari 2020. Åtalet omfattade överträdelse av kontaktförbud, olaga hot, ofredande och brukande av falsk urkund. Hovrätten angav att gärningarna skulle bedömas på samma sätt som tingsrätten hade gjort, men att den för överträdelserna av kontaktförbud skulle tillämpa 24 § första stycket andra meningen lagen om kontaktförbud i dess lydelse före den 1 januari 2022.

Enligt tingsrättens dom dömdes den tilltalade för överträdelse av kontaktförbud enligt 24 § 1 st 2 men lagen om kontaktförbud för perioden 30 januari 2020 till 6 februari 2020 vid tre tillfällen. Han dömdes också för olaga hot enligt 4 kap. 5 § första stycket brottsbalken för perioden 25 april 2019 till 15 juni 2019 vid två tillfällen, för ofredande enligt 4 kap. 7 § brottsbalken för perioden 1 september 2018 till 1 januari 2020, samt för brukande av falsk urkund enligt 14 kap. 1 § och 10 § brottsbalken.

Hovrätten tog upp att den tilltalade hade yrkat att åtalet och skadeståndsanspråket skulle ogillas, medan åklagaren och målsäganden motsatte sig ändring av tingsrättens dom.

Rättens bedömning och bevisning

Hovrätten tog del av samma bevisning som hade lagts fram vid tingsrätten, och ljud- och bildupptagningarna av förhören spelades upp i hovrätten. Enligt hovrätten var det, på de skäl som tingsrätten hade anfört, styrkt att den tilltalade hade gjort sig skyldig till de åtalade gärningarna.

Hovrätten konstaterade att det hänsynslösa agerandet under perioden september 2018 till december 2019 hade varit ägnat att kränka målsägandens frid på ett kännbart sätt. Hoten hade varit ägnade att framkalla allvarlig rädsla för egen säkerhet till person eller egendom. Brukandet av det falska körkortet hade inneburit fara i bevishänseende. Hovrätten gjorde alltså inte någon annan skuldprövning än tingsrätten, utan instämde i tingsrättens bedömning att den tilltalade skulle fällas för gärningarna.

Domslut och påföljd

Hovrätten ändrade tingsrättens dom på så sätt att den för överträdelserna av kontaktförbud tillämpade 24 § första stycket andra meningen lagen om kontaktförbud i dess äldre lydelse. Hovrätten tillämpade också 34 kap. 1 § första stycket brottsbalken. I övrigt instämde hovrätten i tingsrättens bedömning av påföljden.

Tingsrätten hade dömt den tilltalade till villkorlig dom med samhällstjänst 160 timmar. Om fängelse i stället hade valts skulle sex månaders fängelse ha dömts ut. Hovrätten ändrade inte denna påföljd.

Hovrätten ändrade däremot skadeståndet. Tingsrätten hade bestämt skadeståndet till 57 700 kr, medan hovrätten fastställde att den tilltalade ska betala 32 600 kr till målsäganden jämte ränta enligt 6 § räntelagen från den 6 februari 2020 till dess betalning sker. Hovrätten angav att kränkningsersättningen skäligen skulle bestämmas till 30 000 kr och att målsäganden dessutom hade rätt till ersättning för sveda och värk motsvarande en akut sjukdomstid om en månad.

Hovrätten lät beslaget bestå. Den upphävde tingsrättens sekretessbeslut såvitt avsåg uppgifterna i yttrandet från frivården, men lät övrig sekretess bestå. Uppgifterna i läkarintyget omfattades alltså fortfarande av sekretess.

Tingsrätten hade också ålagt den tilltalade att betala 800 kr till brottsofferfonden, men hovrättens beslut innehåller ingen motsvarande ändring eller uppgift om annan ändring av den avgiften. Hovrätten beslutade vidare att staten skulle stå för kostnaden för försvararen och målsägandebiträdet. Den tilltalade hade inte varit häktad enligt den text som lämnats.