Grov narkotikasmuggling vid försändelse med kokain – hovrätten fastställer fängelsedom

Hovrätten har prövat ett överklagande från den tilltalade, som yrkade frikännande eller i vart fall lindring av straffet. Hovrätten fastställde tingsrättens dom utan ändringar. Den tilltalade döms därmed för grov narkotikasmuggling avseende en försändelse den 5 februari 2026, och påföljden står fast vid fängelse i tre år. Han ska också vara häktad tills straffet får verkställas.

Om händelsen och åtalet

Målet gäller grov narkotikasmuggling. Enligt åtalet avsåg gärningen en försändelse som innehöll cirka 200 gram kokain och som var adresserad till en brevbox som tillhörde den tilltalade. Tingsrätten fann den tilltalade skyldig till grov narkotikasmuggling den 5 februari 2026, med tillämpning av 3 § första och fjärde styckena samt 6 § fjärde stycket lagen om straff för smuggling.

I hovrätten var utredningen i allt väsentligt densamma som i tingsrätten. Den tilltalade åberopade dock viss ytterligare skriftlig bevisning. På hans begäran höll hovrätten också ett tilläggsförhör med ett vittne samt ett nytt förhör med ett annat vittne.

Den tilltalade gjorde gällande att brevboxen hade skaffats av andra skäl än att ta emot narkotika. Han uppgav, tillsammans med de hörda vittnena, att det tidigare hade diskuterats lösningar kring hans folkbokföring och att en brevbox varit ett möjligt alternativ. Hovrätten redovisade också att den aktuella brevboxen aktiverades den 26 januari 2026 och att försändelsen skickades från Spanien den 2 februari 2026, passerade Nederländerna den 4 februari och anlände till Sverige den 5 februari 2026.

Hovrätten noterade vidare att den tilltalade ringde till brevboxföretaget den 4 februari och därefter kvitterade ut nyckeln till brevboxen. Det framkom också att en ytterligare försändelse med kokain, avsedd för den tilltalade, senare hade varit på väg men aldrig lämnat Spanien. Den försändelsen var adresserad till den adress där han då bodde tillfälligt. Han fick information om den via DHL den 23 februari 2026 och ändrade samma dag leveransställe till ett utlämningsställe i närheten.

Rättens bedömning och bevisning

Hovrätten ansåg att utredningen sammantaget starkt talade för att den tilltalade hade begått den åtalade gärningen. Domstolen fäste särskild vikt vid att försändelsen med kokain var adresserad till hans brevbox, att brevboxen aktiverats kort före försändelsen skickades och att han själv hade kvitterat ut nyckeln utan att visa att någon annan fått tillgång till den.

Hovrätten lade också vikt vid den ekonomiska utredningen. Där framkom en ovanligt hög kontanthantering under ett års tid samt swishbetalningar till ett stort antal privatpersoner. I den tilltalades telefon hade dessutom hittats fyra konversationer med koppling till narkotikahantering. Hovrätten konstaterade att han inte lämnat rimliga förklaringar till den ekonomiska hanteringen.

När det gällde försvaret om att brevboxen endast skaffats för folkbokföringsfrågor ansåg hovrätten att uppgifterna från de hörda vittnena inte rubbade åklagarens bevisning. Domstolen framhöll att den tilltalade redan bott på annan adress en längre tid när brevboxen aktiverades och att hans förklaringar om varför boxen öppnats var vaga. Att det saknades utredning från bostaden eller från den beslagtagna telefonen ansågs inte heller förändra bedömningen, eftersom han greps först två månader efter att försändelsen stoppats och det därför funnits tid att undanröja spår.

Den tilltalades invändning om att han saknat motiv att tjäna pengar på narkotikahantering godtogs inte heller. Hovrätten ansåg att uppgifterna om en plan för skuldövertagande inte omkullkastade bevisningen, särskilt mot bakgrund av hans besvärande ekonomiska situation och pågående missbruk.

Hovrätten kom därför fram till att den tilltalade skulle dömas för den åtalade gärningen. Rubriceringen ändrades inte, utan skulle vara densamma som i tingsrätten. Hovrätten uttalade också att den inte gjorde någon annan bedömning än tingsrätten i skuldfrågan eller i fråga om påföljden.

Domslut och påföljd

Hovrätten fastställde tingsrättens dom. Påföljden är fängelse i tre år. Den tilltalade ska vara häktad tills fängelsestraffet får verkställas. Hovrätten gjorde ingen ändring av påföljden jämfört med tingsrätten.

Tingsrätten hade också beslutat om en avgift till brottsofferfonden på 1 000 kr, men någon sådan uppgift återges inte i hovrättens beslut som ändrad. I hovrätten fick ett av de hörda vittnena ersättning av staten, och kostnaden för den offentliga försvararen i hovrätten skulle stanna på staten.