Sparkade motspelaren i huvudet – döms till villkorlig dom

Den tilltalade döms för misshandel efter en incident under en fotbollsmatch den 9 augusti 2025. Tingsrätten fann att han utdelade en spark mot målsägandens huvud och att gärningen var uppsåtlig. Påföljden bestämdes till villkorlig dom med samhällstjänst, och den tilltalade ska också betala skadestånd, avgift till brottsofferfonden samt återbetala kostnader till staten.

Händelsen och samtliga åtalspunkter

Åtalet avsåg en enda punkt, misshandel enligt 3 kap. 5 § brottsbalken. Enligt gärningsbeskrivningen hade den tilltalade den 9 augusti 2025 på Norrbyvallen i Trosa kommun utdelat en eller flera sparkar mot målsägandens huvud. Målsäganden ska då ha orsakats smärta och sårskada. Tingsrätten kom fram till att åtalet var styrkt men fann att gärningen skulle bedömas som misshandel av normalgraden.

Händelsen inträffade under en fotbollsmatch mellan två lag i division 7. Både målsäganden och den tilltalade deltog som spelare. Enligt utredningen uppstod en situation där domaren blåste frispark, varefter det blev en konfrontation mellan spelarna. Flera personer hördes om vad som därefter inträffade, och deras uppgifter skilde sig åt i vissa delar.

Målsäganden berättade att han kom ensam mot en back, försökte peta förbi bollen och att den tilltalade sprang ut och kastade sig ner. Han uppgav att den tilltalade därefter sprang upp och puttade honom till marken. Han sade att han fick en smäll i huvudet, att det dunkade, gjorde ont och svartnade till, samt att han fick blod på handen när han kände efter på huvudet.

Den tilltalade uppgav att han slängde sig raklång för att ta bollen och att han därefter inte mindes händelseförloppet. Han vidgick dock att han utdelat en spark, men förnekade uppsåt och hänvisade till tillfällig sinnesförvirring. Han förklarade också att han senare varit yr och mått dåligt.

Domaren berättade att det i en kamp om bollen uppstod en situation mellan spelarna, att den tilltalade reste sig, vrålade och gick runt med bollen i händerna, att han därefter knuffade till målsäganden när denne låg ner och sedan sparkade honom i huvudet med höger fot. Domaren uppgav att sparken var rätt hård och att målsäganden blödde.

Ett vittne som var åskådare uppgav att hon hade fri sikt över planen och såg att det uppstod tumult. Hon berättade att den tilltalade sparkade målsäganden flera gånger i huvudet. Ett annat vittne, som spelade i samma lag som den tilltalade, uppgav att målsäganden var sen in i duellen och att båda sedan ställde sig upp. Han såg inte säkert om sparken träffade den tilltalade. Ett ytterligare vittne uppgav att han inte såg själva händelserna men att han fick höra att det hade utdelats sparkar och slag.

Rättens bedömning

Tingsrätten fann att målsägandens berättelse var trovärdig och sammanhängande. Domstolen lade också stor vikt vid domarens uppgifter, som enligt tingsrätten lämnades nära händelsen och med fokus på situationen som uppstod på planen. Domaren hade enligt rätten lämnat uppgifter som gav starkt stöd för åtalet.

Rätten ansåg att de skillnader som fanns mellan målsägandens och domarens uppgifter om målsägandens rörelser efter kollisionen inte minskade tilltron till deras berättelser, eftersom situationen beskrevs som tumultartad. Uppgifterna från åskådaren tillmättes ingen avgörande betydelse, eftersom hon befann sig längre bort och samtidigt hade fokus på sina barn. Tingsrätten konstaterade att det saknades annan bevisning som stödde att den tilltalade skulle ha utdelat mer än en spark.

Den skriftliga bevisningen stödde enligt domstolen målsägandens och domarens uppgifter. Tingsrätten ansåg därför bevisat att den tilltalade utdelade en spark mot målsägandens huvud och att målsäganden till följd av detta fick smärta och sårskada.

När det gällde invändningen om uppsåt och tillfällig sinnesförvirring ansåg tingsrätten att det visserligen kunde ha förekommit en smäll mot den tilltalades huvud och att han kan ha fått en hjärnskakning. Domstolen bedömde dock att den omständigheten att han inte mindes händelsen i efterhand inte uteslöt ansvar. Av betydelse var enligt rätten att den tilltalades faktiska agerande talade starkt emot att han varit så påverkad att han inte förstod vad han gjorde. Rätten hänvisade bland annat till att han efter kollisionen ropade att han hade fått en spark i huvudet, fortsatte att uttrycka missnöje och därefter gick fram och sparkade målsäganden i huvudet. Rätten beaktade också vad den tilltalade själv hade skrivit i sitt svar till fotbollsförbundet. Sammantaget fann tingsrätten att han varit tillräckligt medveten om sitt handlande och att uppsåt därför var styrkt.

Domslut och påföljd

Den tilltalade döms för misshandel. Tingsrätten bestämde påföljden till villkorlig dom som skulle förenas med samhällstjänst om 75 timmar. Om fängelse i stället hade valts skulle straffet ha blivit två månaders fängelse.

När det gäller skadestånd fann tingsrätten att den tilltalade ska betala 15 460 kronor till målsäganden, varav 15 000 kronor avser kränkning och 460 kronor avser vårdavgift. Ränta ska utgå enligt räntelagen från den 9 augusti 2026 enligt domslutet.

Den tilltalade ska också betala en avgift till brottsofferfonden på 1 000 kronor. Dessutom ska han återbetala 26 428 kronor till staten avseende kostnader för försvararen.

Fakta