Övergrepp i rättssak och rån vid butik — hovrätten ändrade rubriceringen

Dold domstol prövade ett överklagande av tingsrättens dom i ett mål om rån m.m. Hovrätten fastställde i huvudsak skuldfrågan för rånet men ändrade rubriceringen för den ena gärningen från grovt olaga hot till övergrepp i rättssak. Påföljden ändrades inte i sak enligt hovrätten, medan flera skadeståndsbelopp sattes ned.

Om händelsen och åtalet

Målet gällde händelser den 5 mars 2022 i en butik i Borås. Enligt hovrätten stod det klart att två gärningsmän genomförde ett rån i butiken. Åtalet avsåg dels rån, dels en gärning där den tilltalade riktade en pistol mot en målsägande i samband med att hon försökte ringa polisen. I tingsrätten dömdes den tilltalade för grovt olaga hot, rån och ringa narkotikabrott.

I hovrätten yrkade den tilltalade att åtalet för grovt olaga hot och rån skulle ogillas samt att skadeståndsyrkandena skulle sättas ned. Åklagaren yrkade anslutningsvis att den tilltalade i stället skulle dömas för grovt övergrepp i rättssak och att påföljden skulle bestämmas till sluten ungdomsvård. Hovrätten godtog dock inte rubriceringen grovt övergrepp i rättssak utan dömde för övergrepp i rättssak enligt 17 kap. 10 § första stycket brottsbalken i dess lydelse före den 1 juli 2022.

Hovrätten utgick från tingsrättens bedömning beträffande de gärningar som inte var föremål för överklagande, nämligen ringa narkotikabrott för den tilltalade och brott mot knivlagen för en medtilltalad. För den tilltalade prövades alltså hovrättens avgörande i praktiken rånet och gärningen mot målsäganden som försökte larma polis.

Rättens bedömning och bevisning

Hovrätten tog del av i huvudsak samma bevisning som tingsrätten. Åklagaren spelade upp övervakningsfilmer och videoinspelningar, och förhören från tingsrätten spelades upp på nytt. Hovrätten ansåg att utredningen visade att två gärningsmän den 5 mars 2022 genomförde rånet på det sätt som åklagaren påstått.

När det gällde identiteten på gärningsmännen pekade hovrätten på flera samverkande omständigheter. Övervakningsfilmerna visade att den ene gärningsmannen var betydligt längre än den andre, och hovrätten ansåg att den tilltalade och den medtilltalade liknade gärningsmännen till sina gestalter. Därutöver återfanns kläder och föremål hos dem som stämde väl överens med det som gärningsmännen bar vid rånet. Hos den tilltalade hittades bland annat en svart Adidas-jacka, blå jeans, svarta skor, svart buff och handskar. Hos den medtilltalade fanns bland annat vita Nike-skor och svarta byxor med sidfickor som motsvarade den längre gärningsmannens klädsel. Från den medtilltalade hade också beslagtagits en luftpistol och en kniv med blå detaljer, liknande de vapen som användes vid rånet. På pistolen påträffades DNA från både den medtilltalade och den tilltalade.

Hovrätten fäste även vikt vid att den tilltalade och den medtilltalade efter den 5 mars 2022 innehade tobaksvaror som stulits vid rånet. Hos den tilltalade påträffades bland annat stockar med snus. I den medtilltalades telefon fanns bilder och filmer från dagarna efter rånet som visade snusstockar, samt konversationer om försäljning av snus och cigaretter. Hovrätten beaktade också internetsökningar om butiken och om sådant snus som stals. Sammantaget ansåg hovrätten att det fanns flera oberoende omständigheter som starkt talade för att den tilltalade och den medtilltalade var gärningsmännen.

Den tilltalade och den medtilltalade förnekade brott och förde fram invändningar om att de inte deltagit i rånet. Hovrätten fann dock inte deras förklaringar tillräckliga för att rubba bevisläget. Vid en samlad bedömning ansåg hovrätten, liksom tingsrätten, att det var styrkt att de båda utförde rånet.

I fråga om gärningen mot målsäganden som försökte ringa polisen fann hovrätten genom övervakningsfilmer och målsägandenas uppgifter att den tilltalade riktade en pistol mot målsäganden i samband med att hon tog upp sin telefon för att ringa polisen. Hovrätten drog slutsatsen att syftet måste ha varit att hindra henne från att larma polisen, vilket också lyckades. Gärningen bedömdes därför som övergrepp i rättssak. Hovrätten ansåg däremot att omständigheterna inte var sådana att brottet skulle bedömas som grovt, eftersom det rörde sig om ett snabbt händelseförlopp i samband med rånet.

Domslut och påföljd

Hovrätten ändrade tingsrättens dom på så sätt att den tilltalade dömdes för övergrepp i rättssak i stället för grovt olaga hot. Rånet stod fast, och den tilltalades ringa narkotikabrott påverkades inte av överklagandet. Hovrätten gjorde inga andra bedömningar än tingsrätten i fråga om straffvärde, straffmätning och val av påföljd. Någon ändring av påföljden redovisas inte i hovrättens domskäl, och det framgår inte av den tillhandahållna texten att någon ny frihetsberövande påföljd dömdes ut.

När det gäller skadestånd ändrade hovrätten tingsrättens belopp. Hovrätten bestämde att den tilltalade, solidariskt med den medtilltalade, ska betala 20 200 kr till en målsägande, jämte ränta från den 5 mars 2022. Hovrätten bestämde också att skadestånd till andra målsägande och till ett bolag skulle sättas ned till 3 040 kr, 2 197 kr, 1 445 kr och 2 978 kr, med ränta från samma datum. Hovrätten gjorde ingen annan bedömning av beloppens storlek än den som följde av den ändrade skuld- och ansvarsfördelningen.

Hovrätten tog även ställning till en vårdnadshavares skadeståndsansvar och ansåg att ansvaret skulle begränsas enligt skadeståndslagens regler, eftersom flera skadehändelser förekom. Det ledde till att vissa belopp jämkades ned. Det framgår också att det som tingsrätten förordnat om beslag och sekretess skulle gälla även fortsättningsvis. Hovrätten beslutade dessutom om sekretess för vissa adress- och kontaktuppgifter.

Av den tillhandahållna texten framgår inte att den tilltalade varit häktad eller hur länge. Tingsrätten hade dömt till ungdomsvård och föreskrivit vård enligt vårdplan, samt ålagt brottsofferfondsavgift. Hovrätten redovisar däremot inte någon ändring i den delen i den tillhandahållna domen.