Kontoanvändning ledde till fällande dom

Tingsrätten dömer den tilltalade för penningtvättsbrott efter att hon upplåtit sitt bankkonto och tagit emot 64 800 kronor som härrörde från brottslig verksamhet. Samtidigt kom rätten fram till att det inte var styrkt att hon själv omsatt pengarna genom överföringar. Påföljden blir att en tidigare utdömd skyddstillsyn ska omfatta även den nya brottsligheten. Skadeståndsyrkandet från målsäganden avslogs.

Händelsen och samtliga åtalspunkter

Åtalet avsåg en gärning som enligt stämningsansökan ägde rum den 14 juni 2023. Den tilltalade åtalades för penningtvättsbrott enligt 3 § första stycket 1 lagen (2014:307) om straff för penningtvättsbrott. Enligt åtalet hade hon upplåtit sitt bankkonto och tagit emot 64 800 kronor som härrörde från bedrägeribrott eller brottslig verksamhet av sådant slag. Därefter skulle hon ha omsatt pengarna genom överföringar i syfte att dölja att egendomen härrörde från brott eller för att främja möjligheterna för någon annan att tillgodogöra sig egendomen eller dess värde. Åklagaren gjorde gällande att hon agerat med uppsåt.

I andra hand yrkade åklagaren att hon skulle dömas för penningtvättsförseelse för samma händelse den 14 juni 2023 och på samma plats eller annan plats i Sverige, med samma påstådda pengar och omständigheter. Den punkten ledde inte till någon fällande dom eftersom tingsrätten i stället dömde henne för penningtvättsbrott enligt den förstnämnda rubriceringen.

Målsäganden begärde också skadestånd med 64 800 kronor jämte ränta, men tingsrätten avslog den begäran.

Rättens bedömning

Tingsrätten slog fast att de 64 800 kronorna hade frånhänts målsäganden genom brott och att överföringen och de efterföljande åtgärderna skett i penningtvättssyfte. Frågan var om den tilltalade kunde hållas straffrättsligt ansvarig för åtgärderna.

Rätten fäste vikt vid den tilltalades egna uppgifter om att hon hade kommit i kontakt med en person via Snapchat, att hon i en utsatt situation lämnat över kontroll över Bank-id och Swish samt att hon trott att det rörde sig om pengar som hon kunde förlita sig på. Tingsrätten ansåg att hennes berättelse i huvudsak kunde läggas till grund för bedömningen och fann inte att utredningen motsade den. Samtidigt konstaterade rätten att det inte var klarlagt hur personen fått tillgång till hennes SEB-konto, men att det i vart fall fick anses vara ett direkt resultat av att hon lämnat över sina uppgifter.

När det gällde frågan om hon själv hade omsatt pengarna genom överföringar ansåg tingsrätten att utredningen inte var tillräcklig för att slå fast detta bortom rimligt tvivel. Det var därför inte styrkt att det var den tilltalade som genomförde de vidare transaktionerna. Däremot ansåg rätten att hon med likgiltighetsuppsåt hade upplåtit sitt bankkonto och mottagit beloppet.

Sammanfattningsvis fann tingsrätten det utrett att den tilltalade uppsåtligen hade upplåtit sitt bankkonto och tagit emot pengarna. För detta skulle hon dömas för penningtvättsbrott. Däremot friades hon från den del av åtalet som gällde att hon omsatt pengarna genom överföringar.

Domslut och påföljd

Den tidigare utdömda påföljden i en dom från den 4 juni 2024, där den tilltalade dömts till skyddstillsyn för två fall av penningtvättsbrott, ska även omfatta den nu aktuella brottsligheten. Tingsrätten förordnade alltså att den tidigare skyddstillsynen skulle avse också denna gärning.

Skadeståndsyrkandet från målsäganden avslogs. Tingsrätten ansåg att det saknades förutsättningar att bifalla det enskilda anspråket eftersom den tilltalade inte dömdes för att ha omsatt pengarna genom överföringar.

Den tilltalade ska betala en avgift till brottsofferfonden på 1 000 kronor. Staten ska stå för kostnaden för ersättningen till försvararen.