Grovt narkotikabrott och allmänfarlig vårdslöshet: fängelsestraffet sänks i hovrätten

Hovrätten har prövat ett överklagande av tingsrättens dom mot den tilltalade i ett mål om grovt narkotikabrott, narkotikabrott, allmänfarlig vårdslöshet och förverkande. Hovrätten ändrade tingsrättens dom endast i fråga om fängelsestraffets längd och bestämde påföljden till fängelse i 3 år och 3 månader. I övrigt stod tingsrättens dom fast, bland annat i skuldfrågorna och när det gäller skadestånd, beslag och förverkande.

Om händelsen och åtalet

Målet gällde åtal för flera brott kopplade till narkotikahantering och en händelse som lett till åtal för allmänfarlig vårdslöshet. Hovrätten utgick från tingsrättens bedömning att den tilltalade hade gjort sig skyldig till allmänfarlig vårdslöshet samt till narkotikabrott vid två tillfällen. Hovrätten prövade också åtalet för grovt narkotikabrott, där den tilltalade motsatte sig ansvar för narkotikan som påträffats i vindsutrymmen, men godtagit tingsrättens bedömning av den narkotika som hittats i lägenheten.

Tingsrätten hade dömt den tilltalade för allmänfarlig vårdslöshet den 15 februari 2025. Därutöver hade tingsrätten dömt för grovt narkotikabrott den 26 februari 2026 samt för narkotikabrott den 10 november 2025 och den 5 januari 2026. Hovrätten redovisade att den delade tingsrättens bedömning i de delar som prövades, men att den på straffmätningen gjorde en viss annan bedömning.

Åklagaren gjorde i hovrätten gällande att den tilltalade och en medtilltalad uppsåtligen och tillsammans i samförstånd hade innehaft all den påträffade narkotikan. Hovrätten tog upp att det även hade åberopats ny bevisning i form av ett sakkunnigutlåtande från Nationellt forensiskt centrum. Enligt hovrätten gav bevisningen stöd för att narkotikan i lägenheten och i olika vindsutrymmen hanterats gemensamt.

Rättens bedömning och bevisning

Hovrätten gjorde ingen annan bedömning än tingsrätten när det gällde allmänfarlig vårdslöshet. Åtalet bedömdes som styrkt och den tilltalade skulle därför dömas för detta brott.

När det gällde grovt narkotikabrott konstaterade hovrätten att bevisningen i hovrätten, tillsammans med den bevisning som lagts fram vid tingsrätten, gav stöd för åklagarens påstående att den tilltalade och medtilltalad hade innehaft narkotikan gemensamt. Hovrätten hänvisade särskilt till ett sakkunnigutlåtande från Nationellt forensiskt centrum. En verktygsspårsjämförelse talade starkt för att förslutningssvetsar på vakuumpåsar med narkotika, som hade påträffats i en ryggsäck och en tygpåse på vinden, hade svetsats med den vakuumförpackare som fanns i deras bostad.

Hovrätten fann att åtalet var styrkt även i den del som avsåg narkotikan i vindsutrymmena. Brottet bedömdes som grovt eftersom det avsåg en särskilt stor mängd narkotika. Däremot ansåg hovrätten att det inte fanns tillräckligt detaljerade uppgifter om den bakomliggande organisationen för att den omständigheten i sig skulle höja grovhetsgraden ytterligare.

Domslut och påföljd

Hovrätten ändrade tingsrättens dom endast i fråga om fängelsestraffets längd. Tingsrätten hade bestämt påföljden till fängelse i 3 år och 6 månader, medan hovrätten satte ned straffet till fängelse i 3 år och 3 månader. Hovrätten bedömde att det samlade straffvärdet för den tilltalade var något lägre än tingsrättens bedömning. Någon annan påföljd än fängelse ansågs inte aktuell.

Hovrätten beslutade vidare att den tilltalade skulle vara fortsatt häktad till dess fängelsestraffet får verkställas. Beslagen skulle bestå. Hovrätten fastställde också att de beslagtagna kontanterna skulle förverkas, eftersom de påträffats i den gemensamma bostaden där narkotika hanterades och det inte framkommit att kontanterna tillhörde någon annan. Hovrätten fann att det var övervägande sannolikt att kontanterna härrörde från brottslig verksamhet och att förverkande därför kunde ske.

I skadeståndsfrågan gjorde hovrätten ingen ändring. Den tilltalade hade godtagit att betala skadestånd om åtalet för allmänfarlig vårdslöshet vann bifall, och tingsrättens bedömning stod därför fast.

Tingsrättens påföljd var fängelse i 3 år och 6 månader. Hovrätten sänkte alltså straffet med tre månader. Hovrätten angav också att den tilltalade skulle betala avgift till brottsofferfonden.