Narkotikabrott och penningtvättsbrott prövades i hovrätten

Dold domstol prövade ett överklagande av tingsrättens dom i ett mål där den tilltalade stod åtalad för bland annat narkotikabrott och penningtvättsbrott. Hovrätten ändrade tingsrättens dom i flera delar. Den ogillade åtalet för grovt penningtvättsbrott, bedömde gärningarna under åtalspunkt 1.4 som fem fall av narkotikabrott i stället för ett, och bestämde påföljden till villkorlig dom med samhällstjänst i 100 timmar. Tingsrättens dom stod alltså inte fast i dess helhet.

Om händelsen och åtalet

Målet gällde enligt hovrätten en narkotikahantering som hade pågått i Borås under 2022, där narkotika såldes via en försäljningstelefon och flera gömmor användes. Hovrätten prövade först de delar som gällde det omfattande narkotikamålet mot flera tilltalade, men i denna artikel redovisas endast den tilltalades del.

När det gäller den tilltalade avsåg åtalspunkt 1.4 narkotikabrott genom innehav av kokain under perioden den 11 april till och med den 4 maj 2022. I hovrätten medgav den tilltalade att han den 11, 15, 22 och 29 april samt den 4 maj 2022 hade innehaft 0,5 gram kokain vid varje tillfälle, men han bestred övriga delar av gärningen och gjorde gällande att varje tillfälle i vart fall skulle bedömas som ringa narkotikabrott. Åklagaren gjorde däremot gällande att innehavet skulle bedömas som ett sammanhållet narkotikabrott av den mängd som angetts i åtalet. Hovrätten kom senare att dela upp gärningarna i fem brottstillfällen.

Den tilltalade var också åtalad för grovt penningtvättsbrott, åtalspunkt 1.3. Åklagaren påstod att han genom ett renoveringsupplägg i en lägenhet hade tagit emot betalning med medel som härrörde från brottslig verksamhet och att åtgärderna syftade till att dölja pengarnas ursprung eller främja möjligheten att tillgodogöra sig dem. Hovrätten prövade både åklagarens huvudtal om fullbordat penningtvättsbrott och, i andra hand, försök till penningtvättsbrott. Båda dessa yrkanden ogillades.

Tingsrätten hade dömt den tilltalade för narkotikabrott och penningtvättsbrott. I hovrätten stod det däremot klart att penningtvättsåtalet inte höll och att narkotikabrottet skulle bedömas på ett annat sätt än i tingsrätten.

Rättens bedömning och bevisning

Hovrätten utgick från samma utredning som tingsrätten, men gjorde i vissa delar en annan värdering. I narkotikadelen fann hovrätten att utredningen visade att den tilltalade hade beställt och innehaft kokain vid flera tillfällen. Domstolen ansåg att det av samtal, försäljningsmönster och övriga omständigheter framgick att hans invändning om att beställningarna endast avsett mindre mängder och även annat än narkotika inte kunde godtas.

Samtidigt ansåg hovrätten att varje köptillfälle skulle bedömas som en egen gärning. Domstolen hänvisade till att köpen hade skett vid olika tillfällen och med tidsmässiga mellanrum, vilket gjorde att de inte kunde ses som en enda brottsenhet. Därmed ändrade hovrätten tingsrättens bedömning från ett narkotikabrott till fem separata fall av narkotikabrott. Hovrätten godtog dock inte att gärningarna var ringa.

I penningtvättsdelen fann hovrätten att åklagaren inte hade visat att den tilltalade hade tagit emot någon kontant betalning för renoveringsarbeten eller att några pengar som han hanterat visats härröra från brott eller brottslig verksamhet. Hovrätten noterade att det fanns uppgifter om ett renoveringsupplägg och om en överenskommelse om betalning i samband med en framtida försäljning, men detta ansågs inte tillräckligt för att nå upp till försökspunkten för penningtvättsbrott. Inte heller ett telefonsamtal där det talades om att få undan ”svarta kulor” förändrade bedömningen. Åtalet för grovt penningtvättsbrott ogillades därför helt, och även andrahandsyrkandet om försök till penningtvättsbrott föll.

Domslut och påföljd

Hovrätten dömde den tilltalade för fem fall av narkotikabrott enligt åtalspunkt 1.4. Brotten bedömdes inte som ringa. Åtalet för grovt penningtvättsbrott enligt åtalspunkt 1.3 ogillades.

Tingsrätten hade tidigare dömt honom till fängelse i sex månader. Hovrätten ändrade påföljden till villkorlig dom med samhällstjänst i 100 timmar. Om fängelse i stället hade valts, skulle straffet ha motsvarat tre månaders fängelse. Kriminalvården skulle anordna samhällstjänsten.

Hovrätten ändrade också tingsrättens beslut om återbetalning av försvararkostnader. Den tilltalade skulle återbetala 10 000 kronor till staten avseende kostnaden för den offentliga försvararen i tingsrätten. Hovrätten tog också ställning till ersättningen till den offentlige försvararen i hovrätten och förordnade att staten skulle stå för den kostnaden.

Häktningsfrågan, som behandlades för frihetsberövade tilltalade i målet, ledde inte till någon särskild ändring för den tilltalade i den redovisade delen av domen. Någon uppgift om kontaktförbud eller brottsofferfondsavgift framgår inte av hovrättsavgörandet för honom.