Narkotikabrott ledde till skyddstillsyn

Den tilltalade döms av Döld domstol för narkotikabrott efter att ha innehaft 1,42 gram kokain den 13 maj 2026. Tingsrätten bestämde påföljden till skyddstillsyn med föreskrift om att han ska underkasta sig den vård och behandling som frivården finner lämplig. Han ska också betala avgift till brottsofferfonden och återbetala kostnader till staten.

Händelsen och samtliga åtalspunkter

Åtalet avsåg en åtalspunkt. Den gällde narkotikabrott enligt 1 § första stycket 5 narkotikastrafflagen, med gärningsbeskrivningen att den tilltalade olovligen innehaft 1,42 gram kokain. Enligt åtalet skedde gärningen den 13 maj 2026 på Hultagatan i Borås. Åklagaren gjorde gällande att han agerade med uppsåt.

Den tilltalade erkände narkotikabrott. I förhör uppgav han i huvudsak att han samma dag stoppades av polis när han innehade kokain, att han hade haft narkotikan i någon timme och att han hade skaffat den för eget bruk. Han uppgav också att han först försökte komma undan polisen eftersom han visste att han skulle bli genomsökt.

Rättens bedömning

Tingsrätten konstaterade att den tilltalade hade erkänt narkotikabrott och att erkännandet fick stöd av den skriftliga bevisningen, som bestod av anmälan, beslagsprotokoll och analysresultat. På den grunden dömdes han för narkotikabrott.

Rätten noterade också att den tilltalade förekommer under fyra avsnitt i belastningsregistret och att han tidigare, den 8 oktober 2025, dömts för narkotikabrott till skyddstillsyn. Av frivårdens yttrande framgick att det fanns en förhöjd risk för återfall i brott och ett övervakningsbehov, samt att fortsatt återfallsförebyggande insatser bedömdes nödvändiga. Frivården ansåg också att det fanns förutsättningar att åter föreslå skyddstillsyn med behandlingsprogram, men var tveksam till samhällstjänst.

Domslut och påföljd

Tingsrätten bedömde att den nya gärningen utgjorde ett nytt brott i förhållande till domen från oktober 2025, där skyddstillsynen inte hade verkställts fullt ut. Domstolen fann att straffvärdet motsvarade ett kort fängelsestraff och noterade att narkotikabrott av normalgraden är ett brott där fängelse normalt presumeras. Samtidigt ansåg rätten att det fanns anledning att anta att en skyddstillsyn kunde bidra till att den tilltalade avhöll sig från fortsatt brottslighet. Påföljden bestämdes därför till skyddstillsyn med föreskrift om att han ska underkasta sig den vård och behandling som frivården finner lämplig, och övervakare ska utses av frivården.

Den tilltalade ska betala 1 000 kronor till brottsofferfonden. Han ska också återbetala 5 041 kronor av kostnaderna till staten. Staten ska ersätta försvararen med 5 041 kronor.