Narkotikabrott vid postbox fastställs i hovrätten

Hovrätten har prövat ett överklagande av tingsrättens dom i ett mål om narkotikabrott och ringa dopningsbrott. Hovrätten fastställer tingsrättens dom i den överklagade delen, vilket innebär att den tilltalade döms för narkotikabrott och två fall av ringa dopningsbrott enligt tingsrättens bedömning. Beslutet innebär också att de beslag som tingsrätten beslutat om ska bestå. Påföljden står fast, och den tilltalade ska dessutom stå för försvararkostnaden enligt hovrättens beslut.

Om händelsen och åtalet

Målet gällde en händelse den 21 september 2021 i Umeå, där åklagaren påstod att den tilltalade olovligen hade innehaft 19,2 gram amfetamin, vilket utgjorde narkotikabrott. Åklagaren påstod också att den tilltalade vid samma tillfälle olovligen hade innehaft 30 ml testosteronenantat och 10 ml trenbolonenantat, vilket utgjorde ringa dopningsbrott. Vidare åtalades han för ytterligare ett ringa dopningsbrott avseende 14 ml testosteronpropionat och 309 tabletter metandienon på annan plats i Umeå samma dag. Slutligen åtalades han för häleri, eftersom han påstods ha förvärvat eller på annat sätt mottagit stulna verktyg och verktygstillbehör och därefter förvarat godset.

I hovrätten överklagade den tilltalade domslutet i narkotikabrottsdelen och yrkade frikännande i fråga om narkotikabrottet samt dagsböter för övrig brottslighet. Åklagaren motsatte sig ändring. Hovrätten konstaterade att tingsrättens dom inte hade överklagats i den del som avsåg två fall av ringa dopningsbrott, och de delarna stod därför fast redan på den grunden. Den del av tingsrättens dom som gällde häleri prövades också, men hovrätten redovisar i sina skäl att tingsrätten frikänt från den åtalspunkten och att den bedömningen inte ändrades i hovrätten.

Rättens bedömning och bevisning

Hovrätten ansåg att utredningen i de överklagade delarna i huvudsak var densamma som i tingsrätten. Förhören hade spelats upp i hovrätten, och den tilltalade hade åberopat viss ny skriftlig bevisning i form av utdrag från folkbokföringen och en stämningsansökan. Den nya bevisningen förändrade enligt hovrätten inte bedömningen.

Den tilltalade invände i hovrätten att utredningen inte var tillräckligt robust för en fällande dom. Han hänvisade till att polisen enligt honom hade använt en provokativ åtgärd trots att det rörde sig om en mindre mängd narkotika, att spårsäkring inte utförts på de aktuella beslagen, att eventuella tidigare försändelser till målsägandens adress inte utretts vidare samt att polisinsatsen varit oproportionerligt stor och saknat spaningslogg.

Hovrätten godtog inte invändningarna. Domstolen beskrev åtgärden som interimistisk passivitet och förklarade att den varit dokumenterad i en genomförandeplan. Enligt hovrätten var det tillåtet att genomföra en kontrollerad leverans och därefter gripa den tilltalade. Att mängden amfetamin var mindre än 20 gram påverkade inte den bedömningen. Hovrätten ansåg inte heller att insatsen blev otillförlitlig bara för att flera poliser deltog eller för att spaningslogg saknades. Inte heller underlåtenhet att spårsäkra försändelserna eller att utreda eventuella tidigare försändelser till målsägandens adress vidare ansågs göra bevisningen bristfällig.

När det gällde själva skuldfrågan delade hovrätten fullt ut tingsrättens bedömning av vad som var utrett. Hovrätten fann att den tilltalade hade innehaft narkotikan och dopningsmedlen på det sätt som lagts honom till last. Domstolen betonade att den tilltalade hämtade försändelserna ur målsägandens postbox, att han vid ingripandet hade dopningsampuller i sin tröjficka och att det var osannolikt att polisen skulle ha iscensatt hela insatsen. Hovrätten ansåg också att den tilltalades sökningar och aktiviteter på internet under september 2021, liksom att han hade injektionssprutor i hemmet, gav ytterligare stöd för åtalet.

I fråga om målsäganden gjorde hovrätten också en självständig bedömning. Domstolen fann att hon hade haft faktisk rådighet över narkotikan eftersom den låg i hennes postbox och hon hade fortsatt tillgång till en egen nyckel. Hovrätten ansåg att hennes kontakt med den tilltalade, hennes utlämnande av portkod och postboxnycklar samt meddelandet om huruvida “det” skulle komma samma dag visade att hon varit medveten om att något skulle levereras till postboxen. Genom sin passivitet ansågs hon ha haft likgiltighetsuppsåt. Eftersom artikeln ska fokusera på en tilltalad person redovisas detta endast som en del av hovrättens bedömning av den överklagade domen.

I häleridelen hade tingsrätten frikänt den tilltalade, och hovrätten ändrade inte den bedömningen. Tingsrätten ansåg att det inte var styrkt att den tilltalade insett att egendomen var stöldgods och att omständigheterna inte heller gav skälig anledning att anta detta.

Domslut och påföljd

Hovrätten fastställde tingsrättens dom i den överklagade delen. Det innebär att den tilltalade döms för narkotikabrott avseende den 21 september 2021 samt för två fall av ringa dopningsbrott samma dag. Hovrätten ändrade inte tingsrättens påföljd, utan lät skyddstillsyn med samhällstjänst om 60 timmar stå fast. Om fängelse i stället hade valts skulle straffet ha varit två månader. Hovrätten uttalade uttryckligen att den instämde helt i tingsrättens bedömning av påföljden.

Hovrätten beslutade också att den tidigare inhibitionsåtgärden inte längre skulle gälla och att beslagen skulle bestå. Den tilltalade ska dessutom betala hela kostnaden för försvararen till staten. Någon uppgift om att den tilltalade varit häktad eller om någon kontaktförbudsåtgärd framgår inte av materialet.