Fängelse för flera brott efter moskévandalism och misshandel

Tingsrätten dömde den tilltalade till fängelse i två månader för misshandel, skadegörelse, hets mot folkgrupp och brott mot knivförbudslagen. Utöver fängelsestraffet ska den tilltalade betala skadestånd till en målsägande och till en förening samt betala avgift till brottsofferfonden.

Händelsen och samtliga åtalspunkter

I det första åtalet gällde misshandel. Åklagaren påstod att den tilltalade den 13 april 2025 knuffade eller puttade målsäganden genom att lägga en arm runt målsägandens nacke och bröstkorg och trycka in målsäganden i en bil på en idrottsplats i Uppsala kommun. Enligt åtalet led målsäganden rodnad kring nacke och hals samt smärta och ömhet på kind, axel, öra och handled. Tingsrätten dömde den tilltalade för misshandel av normalgraden.

I det andra åtalet gällde skadegörelse, hets mot folkgrupp och brott mot lagen om förbud beträffande knivar och andra farliga föremål. Åklagaren gjorde gällande att den tilltalade natten mellan den 4 och 5 april 2026 kastade nötblod på fasaden till en moské i Uppsala kommun och ritade eller målade budskap i form av en svastika och ett keltiskt kors samt skrev ett uttryck med nötblod. Detta påstods ha orsakat saneringskostnader på 39 600 kr. Tingsrätten dömde den tilltalade för skadegörelse av normalgraden.

Samma händelse på natten mellan den 4 och 5 april 2026 låg också till grund för åtalet om hets mot folkgrupp. Åklagaren menade att den tilltalade på fasaden till moskén målade en svastika och ett keltiskt kors med nötblod och att detta uttryckte missaktning för folkgrupp med syftning på ras, hudfärg, nationellt och etniskt ursprung samt trosbekännelse. Tingsrätten dömde den tilltalade för hets mot folkgrupp.

Vidare åtalades den tilltalade för brott mot knivförbudslagen. Åklagaren påstod att den tilltalade den 5 april 2026 hade haft kniv på allmän plats utan att det var befogat, på platser mellan moskén och en gata i Uppsala kommun. Tingsrätten dömde den tilltalade även för detta brott.

Rättens bedömning

När det gäller skadegörelsen och hetsen mot folkgrupp lade tingsrätten vikt vid den tilltalades egna uppgifter, övervakningsfilmer från moskén, fotografier av fasaden och vittnesuppgifter. Domstolen fann det klarlagt att den tilltalade målade med nötblod på fasaden och att detta orsakade skador i form av saneringskostnader. Tingsrätten bedömde att skadan inte var ringa och att gärningen varit planerad. Därför ansågs uppsåt vara visat för skadegörelsen.

I frågan om hets mot folkgrupp konstaterade tingsrätten att svastikan har en tydlig koppling till tredje riket och att även det keltiska korset fick anses tillhöra samma kategori av symboler. Att symbolerna målades med blod på fasaden till moskén ansågs förstärka budskapet. Domstolen fann att meddelandet gav uttryck för missaktning för folkgrupp med syftning på ras, hudfärg, nationellt och etniskt ursprung samt trosbekännelse. Tingsrätten ansåg också att meddelandet hade spridits till förbipasserande och till personer som besökte moskén, och att den tilltalade hade haft uppsåt.

När det gällde knivåtalet fann tingsrätten genom den tilltalades egna uppgifter och övrig utredning att hon hade innehaft en kniv på allmän plats. Domstolen godtog inte invändningen om att innehavet varit befogat på grund av ett påstått nödläge.

I misshandelsdelen ansåg tingsrätten att målsägandens berättelse var klar och utförlig och att den fick starkt stöd av två vittnen. Ett vittne berättade att en kvinna tog strupgrepp bakifrån, öppnade bildörren och tryckte in målsäganden i bilen, medan ett annat vittne såg en arg kvinna knuffa målsäganden och sätta in henne hårt i bilen. Domstolen fann att bevisningen styrkte att den tilltalade hade misshandlat målsäganden på det sätt som åklagaren påstod. Även om vissa uppgifter om skador inte ansågs fullt ut styrkta, fann tingsrätten att det var visat att målsäganden fick rodnad kring nacke och hals samt smärta och ömhet på örat och ena handen eller handleden. Åtalet ansågs därför styrkt.

Domslut och påföljd

Tingsrätten bestämde påföljden till fängelse i två månader. Domstolen ansåg att det samlade straffvärdet motsvarade ett par månaders fängelse och att misshandeln var ett brott av sådan art att fängelse skulle följa.

Den tilltalade ska betala skadestånd till målsäganden med 8 000 kr jämte ränta från den 13 april 2025. Hon ska också betala skadestånd till den andra målsäganden, en förening, med 5 000 kr jämte ränta från den 5 april 2026. Tingsrätten avslog delar av föreningens högre skadeståndsanspråk men fann att ersättning för viss initial sanering skulle utgå.

Tingsrätten beslutade också om förverkande av vissa beslagtagna föremål, däribland kniv och knivslida samt viss egendom som använts eller avsetts att användas vid brotten. Begäran om förverkande av en visp avslogs och det beslaget hävdes. Den tilltalade ska dessutom betala avgift till brottsofferfonden på 1 000 kr.