Tingsrätten avslår lönegaranti för period efter uppsägningstid

Den svarande, som lämnat sin anställning genom överenskommelse om avgångsvederlag, har fått utbetalt lönegarantiersättning för maj och juni 2016. I en tvist om fortsatt rätt till ersättning efter uppsägningstidens slut fastställer Göteborgs tingsrätt att ersättning enligt lönegarantilagen inte är berättigad efter den 30 april 2016.

Bakgrund

Den svarande hade en tillsvidareanställning som redigerare och träffade en uppsägningsöverenskommelse med arbetsgivaren. Enligt avtalet skulle anställningen avslutas den 31 augusti 2015 och ett avgångsvederlag om 385 460 kronor betalas ut månadsvis under tio månader, med 38 546 kronor per månad. Efter beslut om företagsrekonstruktion beviljade rekonstruktören lönegarantiersättning för perioden 1–31 maj 2016 och 1–30 juni 2016.

Tvisten om lönegaranti

Käranden ifrågasatte rekonstruktörens beslut och väckte talan om att den svarande inte hade rätt till lönegaranti efter den 30 april 2016. Käranden hävdade att avgångsvederlaget motsvarade lönekompensation endast under uppsägningstiden enligt kollektivavtal och att den svarande inte visat saklig grund för ytterligare ersättning eller någon faktisk ekonomisk skada för perioden efter denna tidpunkt. Den svarande motsatte sig kravet men lämnade ingen egen bevisning om saklig grund eller inkomstbortfall efter uppsägningstidens utgång.

Tingsrättens bedömning

Tingsrätten konstaterar att avgångsvederlaget utgör en form av skadeståndsersättning för framtida inkomstförlust under uppsägningstiden. För rätt till förmånsrätt enligt lönegarantilagen efter uppsägningstidens slut krävs att den svarande styrker både att avgångsvederlaget avser ekonomisk kompensation för inkomstförlust och att det motsvarar en faktisk ekonomisk skada. I avsaknad av underlag om den svarandes inkomster efter anställningens upphörande är det inte visat att någon sådan skada förelegat. Därmed bifaller tingsrätten kärandens yrkande och avslår ersättning enligt lönegarantilagen efter den 30 april 2016.