Bidragsbrott ledde till villkorlig dom

Den tilltalade döms för två fall av bidragsbrott efter att ha lämnat oriktiga uppgifter i ansökningar om tillfällig föräldrapenning. Tingsrätten frikände honom från två andra åtalspunkter som avsåg bidragsbrott. Påföljden bestämdes till villkorlig dom i förening med dagsböter, och han ska också betala avgift till brottsofferfonden.

Händelsen och samtliga åtalspunkter

Åtalet gällde bidragsbrott enligt 2 § bidragsbrottslagen. Enligt stämningsansökan hade den tilltalade till Försäkringskassan lämnat oriktiga uppgifter i ansökningar om tillfällig föräldrapenning genom att ange att han avstått arbete för vård av barn eller föräldraledighet, trots att det inte var fallet. Åklagaren gjorde gällande att detta innebar fara för att tillfällig föräldrapenning felaktigt skulle betalas ut med totalt 15 724 kronor, senare justerat i texten till 9 144 kronor, och att utbetalning också skedde. Gärningarna uppgavs ha begåtts vid fyra tillfällen under perioden från och med den 21 februari 2025 till och med den 25 juni 2025.

De åtalspunkter som tingsrätten prövade avsåg ansökan den 21 februari 2025 för perioden 19–20 december 2024 samt ansökan den 25 juni 2025 för perioden 16–20 juni 2025. Åtalet avsåg också ansökan den 9 juni 2025 för perioden 12–13 juni 2025 och ansökan den 25 juni 2025 för perioden 4–6 juni 2025, men de delarna lades ned av åklagaren och den tilltalade frikändes i de delarna.

Rättens bedömning

Tingsrätten konstaterade att varje ansökan normalt utgör ett eget brottstillfälle när oriktiga uppgifter lämnas och fara uppkommer för felaktig utbetalning. När det gällde de kvarstående punkterna bedömde domstolen att det var utrett att den tilltalade hade lämnat oriktiga uppgifter i sina ansökningar och att fara uppkom för felaktig utbetalning, vilket också skedde.

För perioden 19–20 december 2024 framgick av arbetsgivarens uppgifter att den tilltalade arbetade i ordinarie omfattning den 19 december och hade semester den 20 december 2024, medan han i ansökan hade uppgett att han tog hand om sitt barn på heltid på grund av barnets sjukdom. För perioden 16–20 juni 2025 framgick av arbetsgivarens uppgifter att han arbetade i vanlig omfattning den 16–19 juni 2025 och att den 20 juni 2025 var en arbetsbefriad dag. Den tilltalade hade själv berättat att han arbetade under hela perioden. Tingsrätten fann därför att han inte hade varit frånvarande från arbetet på det sätt som krävdes för ersättning.

Domstolen gick vidare till uppsåtsfrågan och fann att den tilltalade hade lämnat in ansökningarna i efterhand och därmed haft möjlighet att kontrollera om han faktiskt arbetade eller avstod från arbete. Tingsrätten framhöll att informationen i ansökningsförfarandet och texten som undertecknas på heder och samvete tydligt anger att ersättning förutsätter att man avstått från att arbeta. Även om domstolen kunde förstå att familjesituationen varit ansträngd, ansågs det inte kunna förklaras som ett missförstånd. Mot den bakgrunden ansåg tingsrätten att den tilltalade måste ha insett att uppgifterna var felaktiga. Därmed dömdes han för uppsåtligt bidragsbrott i två fall.

Domslut och påföljd

Den tilltalade döms för bidragsbrott i två fall. Han frikänns från två andra åtalspunkter avseende bidragsbrott. Påföljden bestämdes till villkorlig dom förenad med 40 dagsböter om 710 kronor, sammanlagt 28 400 kronor. Han ska också betala 1 000 kronor till brottsofferfonden. Tingsrätten angav att brottslighetens samlade straffvärde motsvarade ett kortare fängelsestraff, men att det inte fanns skäl att välja fängelse. Domstolen beaktade också att den tilltalade inte tidigare var dömd för brott och att inget talade för återfall.

Fakta