Grovt förtal på nätet och genom affischer ändrades i hovrätten

Hovrätten prövade ett överklagande av tingsrättens dom i ett mål om grovt förtal. Hovrätten ändrade domen i ansvarsdelen och fann att den tilltalade skulle dömas för grovt förtal vid nio tillfällen under perioden den 8 november 2020 till den 29 november 2020. Hovrätten ändrade också skadeståndsdelen och bestämde att den tilltalade, solidariskt med en medtilltalad, ska betala 30 400 kronor i skadestånd till målsäganden. I övrigt stod tingsrättens dom i huvudsak fast i fråga om att påföljden skulle vara dagsböter.

Om händelsen och åtalet

Målet gällde grovt förtal som enligt utredningen hade skett dels genom affischering, dels genom inlägg på sociala medier. Åklagaren utgick i hovrätten från de gärningsmoment som tingsrätten funnit styrkta. För de internetbaserade gärningarna förtydligades att prövningen avsåg åtta inlägg på Facebook mellan den 9 november 2020 och den 29 november 2020 samt tre inlägg på Instagram mellan den 8 november 2020 och den 10 november 2020.

När det gäller affischeringen omfattade gärningspåståendet minst 213 affischer som satts upp mellan den 8 november 2020 och den 16 november 2020 i en kommun i Norrbotten. Affischerna hade satts upp på flera platser, bland annat i ett centrum och i närheten av en skola. Innehållet i affischerna utpekade målsäganden som kvinnomisshandlare.

Hovrätten prövade även de sociala medier-inläggen. Enligt hovrätten hade den tilltalade gjort samtliga aktuella inlägg. Inläggen på sociala medier hade, med ett undantag, ett innehåll som hovrätten bedömde utgjorde förtal av målsäganden. Det inlägg på Instagram som publicerades den 10 november 2020 ansågs däremot inte brottsligt i den form som prövades.

Hovrätten behandlade brotten som flera brottsenheter. För affischeringen bedömdes gärningen som ett förtalsbrott eftersom många identiska affischer satts upp på flera platser under en begränsad tidsperiod mot en och samma målsägande. För sociala medier ansåg hovrätten att de inlägg som kunde knytas till särskilda datum och innehåll skulle bedömas som fullbordade förtalsbrott. Den tilltalade dömdes därför för förtal vid nio tillfällen, och eftersom gärningarna var särskilt allvarliga rubricerades de som grovt förtal.

Tingsrätten hade tidigare dömt den tilltalade för grovt förtal under en längre tidsperiod, den 8 november 2020 till den 8 januari 2021, men hovrätten ändrade alltså tidsavgränsningen och antalet gärningar i ansvarsdelen.

Rättens bedömning och bevisning

Hovrätten uppgav att utredningen i hovrätten var densamma som i tingsrätten och att de förhör som hållits där hade spelats upp. Hovrätten hänvisade till tingsrättens utförliga redogörelse för bevisningen och delade tingsrättens bedömning av vad som var utrett.

I frågan om affischeringen lade hovrätten vikt vid att den tilltalade och en medtilltalad hade iakttagits av polis när de tejpade upp en affisch och att ytterligare affischer senare påträffades på flera platser. Hovrätten beaktade också den starka konflikt som enligt flera uppgifter fanns mellan parterna och ansåg att affischernas innehåll och omständigheterna i övrigt talade för att de båda hade satt upp åtminstone ett stort antal av affischerna tillsammans och i samförstånd.

När det gällde inläggen på Facebook och Instagram ansåg hovrätten att det var visat att den tilltalade gjort samtliga aktuella inlägg. Hovrätten bedömde att de flesta av inläggen hade ett innehåll som innebar förtal av målsäganden. Eftersom kontona var offentliga utgick hovrätten från att inläggen hade nått tredje man samma dag som de publicerades, vilket gjorde att varje avskiljbar publicering kunde bedömas som ett eget fullbordat förtalsbrott.

Rubriceringen grovt förtal motiverades av att gärningarna bestod av ett mycket stort antal affischer och flera inlägg på sociala medier som utpekade målsäganden på ett grovt kränkande sätt. Hovrätten framhöll att målsäganden bland annat hade utpekats som kvinnomisshandlare och, i vissa inlägg, som våldtäktsman.

Domslut och påföljd

Hovrätten ändrade tingsrättens dom i ansvarsdelen på så sätt att den tilltalade dömdes för grovt förtal vid nio tillfällen mellan den 8 november 2020 och den 29 november 2020. Hovrätten ändrade inte påföljden i sak utan fann, liksom tingsrätten, att straffet skulle vara dagsböter. Någon annan påföljd eller någon uppgift om häktning framgår inte av materialet.

I skadeståndsdelen gjorde hovrätten en annan bedömning än tingsrätten. Tingsrätten hade bestämt skadeståndet till 22 600 kronor. Hovrätten fann att målsäganden hade rätt till kränkningsersättning men ansåg att skälig ersättning för den samlade kränkningen, enligt äldre ersättningsnivåer, var 20 000 kronor. Därutöver ansåg hovrätten att målsäganden hade styrkt personskada i form av psykiskt lidande under ungefär fyra månader och bestämde ersättning för sveda och värk till 10 400 kronor. Det sammanlagda skadeståndet bestämdes därför till 30 400 kronor, att betalas solidariskt med den medtilltalade, med ränta från den 8 januari 2021.

Hovrätten ändrade också ersättningen till försvararen. Den tilltalade ska återbetala 1 600 kronor till staten. Uppgift om avgift till brottsofferfond framgår endast av tingsrättens dom, där den tilltalade ålades att betala 800 kronor, men hovrättens beslut innehåller ingen motsvarande uppgift i den del som återgivits här.