Grovt bokföringsbrott och försvårande av skattekontroll ändras i hovrätten

Dold domstol har prövat ett överklagande från den tilltalade efter tingsrättens dom i ett mål om bokföringsbrott och försvårande av skattekontroll. Hovrätten fastställde i huvudsak skuldfrågan men ändrade påföljden från fängelse till skyddstillsyn med samhällstjänst. Hovrätten justerade också beslutet om näringsförbud så att förbudet ska gälla först när domen fått laga kraft.

Om händelsen och åtalet

Målet rörde först ansvar för brott kopplade till Dolt namn AB under perioden den 27 juni 2018 till den 28 februari 2019. Enligt åtalet hade den tilltalade, som var företrädare för bolaget, underlåtit att bokföra intäkter, underlåtit att bevara räkenskapsmaterial på ett betryggande sätt och inte i tid avslutat den löpande bokföringen med årsredovisning för räkenskapsåret som slutade den 31 augusti 2018. Åklagaren påstod också att åsidosättandet lett till att rörelsens förlopp, ekonomiska resultat och ställning inte i huvudsak kunde bedömas och att myndighetskontroll vid skatt eller avgifter allvarligt försvårats. I denna del yrkades ansvar för bokföringsbrott och försvårande av skattekontroll.

Det andra åtalet avsåg perioden den 1 januari 2020 till den 30 juni 2020. Åklagaren gjorde gällande att den tilltalade tillsammans med en annan person bedrivit bokföringspliktig näringsverksamhet i hästhandeln, att de ansvarat för bokföringsskyldigheten men underlåtit att löpande bokföra affärshändelser och inte fullt ut bevara räkenskapsinformation. Åklagaren påstod också att verksamheten omfattat inbetalningar om drygt 1,2 miljoner kronor och uttag om drygt 800 000 kronor, att rörelsens förlopp inte kunde bedömas med ledning av bokföringen och att kontrollverksamhet på skatteområdet allvarligt försvårats. I den ursprungliga gärningsbeskrivningen fanns även ett påstående om försvårande av skattekontroll och grovt bokföringsbrott. I hovrätten godtog åklagaren att försvårande av skattekontroll skulle anses ingå i det grova bokföringsbrottet.

Hovrätten prövade alltså ett överklagande av tingsrättens dom. Tingsrätten hade dömt den tilltalade för bland annat grovt bokföringsbrott, flera bokföringsbrott och försvårande av skattekontroll, samt beslutat om näringsförbud, företagsbot och ersättningsskyldighet för försvararkostnader.

Rättens bedömning och bevisning

Hovrätten byggde sin bedömning på i huvudsak samma utredning som i tingsrätten. Förhandlingsupptagningar från tingsrätten hade spelats upp, och hovrätten hänvisade till skriftlig bevisning samt uppgifter från förhör.

När det gällde perioden 2018–2019 fann hovrätten att det var utrett att intäkter inte bokförts under två räkenskapsår, att årsredovisning inte upprättats för räkenskapsåret som avslutades den 31 augusti 2018 och att bokföringsskyldigheten därför hade åsidosatts. Däremot ansåg hovrätten att utredningen inte gav tillräckligt stöd för att räkenskapsmaterial inte bevarats på ett betryggande sätt, och åtalet ogillades i den delen. Hovrätten fann också att bristerna varit så allvarliga att rörelsens förlopp, ekonomiska resultat och ställning inte i huvudsak kunnat bedömas samt att fara uppkommit för att myndighetskontrollen allvarligt skulle försvåras. Hovrätten ansåg att den tilltalade hade handlat med insiktsuppsåt. Slutsatsen blev att den tilltalade skulle dömas för bokföringsbrott i tre fall och försvårande av skattekontroll i två fall.

När det gällde perioden 2020 fann hovrätten att hästhandeln varit bokföringspliktig näringsverksamhet. Hovrätten tog fasta på att verksamheten bedrivits kontinuerligt, omfattat betydande belopp och i praktiken utgjorde en fortsättning av tidigare verksamhet. Hovrätten fann att den tilltalade och den andra personen båda varit ansvariga för att bokföringsskyldigheten fullgjordes. Även här ansåg hovrätten att någon löpande bokföring inte upprättats, men att uppgiften om att räkenskapsmaterial inte bevarats på ett betryggande sätt inte var styrkt. Hovrätten fann att bokföringsbrottet var grovt eftersom bokföring helt saknades och bristerna avsett mycket betydande belopp. Vid den bedömningen ansågs försvårande av skattekontroll ingå i det grova bokföringsbrottet.

Hovrätten gjorde alltså en i huvudsak liknande bevisvärdering som tingsrätten, men justerade brottskonstruktionen på så sätt att försvårande av skattekontroll konsumerades av det grova bokföringsbrottet i den senare delen. Hovrätten behöll också uppdelningen mellan de olika tidspunkterna och brottstyperna men utelämnade de delar av åtalet som inte ansågs styrkta.

Domslut och påföljd

Hovrätten ändrade tingsrättens dom i påföljdsdelen. För den tilltalade bestämdes påföljden till skyddstillsyn med samhällstjänst i 160 timmar. Hovrätten angav att om fängelse i stället hade valts skulle straffet ha motsvarat sju månader. Kriminalvården ska utse övervakare och anordna samhällstjänsten.

Tingsrätten hade tidigare dömt till fängelse i sju månader. Hovrätten avvek alltså från tingsrättens fängelsestraff och valde i stället en icke frihetsberövande påföljd.

Hovrätten anslöt sig i övrigt till tingsrättens bedömning i fråga om näringsförbud i tre år, men ändrade så att förbudet ska gälla först från det att hovrättsdomen vunnit laga kraft. Det anmärktes att tillfälligt näringsförbud hade gällt under perioden den 30 oktober 2023 till den 3 oktober 2024.

Hovrätten tog också ställning till försvararkostnaderna och bestämde att den tilltalade ska ersätta staten med 30 000 kr för sina försvararkostnader i tingsrätten, vilket är en nedsättning jämfört med den tidigare förpliktelsen. Hovrätten beslutade även att ersättning till försvararen skulle betalas av staten med 38 341 kr.

Uppgift om häktningstid framgår inte av det material som lämnats här. Någon skadeståndstalan eller brottsofferfondsavgift för den tilltalade anges inte i hovrättsdelen av materialet.