Misshandel och hot i nära relation

Tingsrätten i Uppsala dömde den tilltalade för två fall av misshandel av normalgraden och olaga hot. Ett åtal om misshandel den 18 oktober 2023 ogillades av majoriteten, medan en skiljaktig nämndeman ansåg att även den gärningen var styrkt. Påföljden bestämdes till fängelse i sju månader.

Händelsen och samtliga åtalspunkter

Enligt åtalet och domen hade den tilltalade och målsäganden haft en relation under flera år och gemensamma barn. Åklagaren väckte åtal i fyra punkter. Den första gällde grov misshandel den 25 augusti 2023 i Henriksberg i Uppsala kommun, där den tilltalade enligt åtalet sparkat och slagit målsäganden på överkroppen, vilket orsakade smärta, lungkollaps, lufttillträde till lungsäcken och revbensskada. Den andra punkten gällde misshandel den 18 oktober 2023 i Henriksberg, där den tilltalade enligt åtalet slagit målsäganden i ansiktet så att hon fick en sårskada på läppen. Den tredje punkten gällde misshandel den 21 november 2025 på Hamre 204 i Knivsta kommun, där den tilltalade enligt åtalet kastat en leksaksbil eller ett annat föremål i ansiktet på målsäganden, vilket gav svullnad, blåmärke och sårskada. Den fjärde punkten gällde olaga hot den 2 april 2026 på Hamre 204 i Knivsta kommun, där den tilltalade enligt åtalet ställt sig över målsäganden som låg på marken, uttalat att han skulle slå henne och höjt både knytnäven och ett skohorn mot henne.

Den tilltalade förnekade samtliga gärningar. Målsäganden lämnade i förhör en detaljerad berättelse om händelserna. Hon beskrev att den första misshandeln inträffade efter ett bråk, att hon hamnade på golvet och att den tilltalade sparkade och slog henne. Om den andra punkten berättade hon att den tilltalade slog henne i läppen när de återigen bråkade. Den tredje händelsen beskrev hon som att hon satt i soffan när hon plötsligt träffades i ansiktet av ett hårt föremål, som hon trodde kunde vara en leksaksbil. Vid den fjärde händelsen uppgav hon att den tilltalade hotade henne när hon låg på golvet och att hon blev mycket rädd.

Rättens bedömning

Tingsrätten fann att målsägandens berättelse i stora delar varit lång, klar, sammanhängande och detaljrik. Rätten ansåg att hon framstod som trovärdig och att hon inte gav intryck av att överdriva. Hennes uppgifter fick enligt rätten stöd av skriftlig bevisning, fotografier, journalanteckningar, rättsintyg, sms-konversationer, larmsamtal och vittnesuppgifter.

När det gällde den första åtalspunkten ansåg tingsrätten att det var styrkt att målsäganden hade fått sina skador på det sätt hon berättat. Rätten lade vikt vid att sms-konversationer visade att målsäganden samma dag skrev att hon blivit slagen och att hon skulle säga att hon ramlat i trappan om någon frågade. Rätten bedömde att den tilltalades förklaring, där han bland annat hävdade att han inte känt till skadorna och inte varit hemma, inte tog bort värdet av åklagarens bevisning. Däremot ansåg rätten att misshandeln inte nådde upp till grov misshandel. Även om det var fråga om våld mot en närstående i hemmet och skadan var allvarlig bedömde rätten att hänsynslösheten inte klart gick utöver vad som låg i att tillfoga skadan. Den tilltalade dömdes därför för misshandel av normalgraden.

För den andra åtalspunkten ansåg tingsrätten att det var klarlagt att målsäganden fått en skada på läppen, men majoriteten fann att bevisningen inte räckte för att styrka att den tilltalade orsakat skadan. Rätten framhöll att målsägandens uppgifter varit trovärdiga men att de var vaga i viktiga delar och att den stödbevisning som fanns inte gav tillräckligt starkt stöd. Åtalet ogillades därför i den delen. En skiljaktig nämndeman ansåg dock att även denna gärning var styrkt.

För den tredje åtalspunkten bedömde tingsrätten att det var styrkt att den tilltalade kastat en leksaksbil i ansiktet på målsäganden och att detta orsakat svullnad, blåmärke och sårskada. Rätten hänvisade till målsägandens detaljerade berättelse, polisens händelserapport, sms-konversationer och ett vittnesuppgift som stöd. Den tilltalades förklaring om att han kastat en leksakstraktor på golvet och att målsäganden snubblade ansågs inte förta värdet av bevisningen. Gärningen bedömdes som misshandel.

När det gällde den fjärde åtalspunkten fann tingsrätten att målsägandens berättelse fick stöd av larmsamtal, sms och inspelat samtal mellan parterna efter händelsen. Rätten ansåg att det var styrkt att den tilltalade hotat målsäganden genom att säga att han skulle slå henne och höja sin hand samt ett skohorn mot henne. Domstolen bedömde att hotet varit ägnat att framkalla allvarlig rädsla och att det därför utgjorde olaga hot. Den tilltalades invändning om att hans rörelse kunde ha uppfattats som hotfull men inte varit det avvisades.

Domslut och påföljd

Den tilltalade dömdes för misshandel den 25 augusti 2023, misshandel den 21 november 2025 och olaga hot den 2 april 2026. Han frikändes av majoriteten från åtalet om misshandel den 18 oktober 2023. Påföljden bestämdes till fängelse i sju månader. Tingsrätten beslutade också att hela den villkorligt medgivna friheten skulle förverkas.

Den tilltalade skulle vara kvar i häkte till dess fängelsestraffet får verkställas. Beslaget av telefoner och dator skulle bestå tills domen vinner laga kraft och därefter återlämnas. Han skulle betala en avgift till brottsofferfonden på 1 000 kronor.

Staten skulle stå för kostnaderna. Målsäganden skulle få ersättning av staten med 134 774 kronor och ett annat ersättningsbelopp på 48 701 kronor angavs för en ytterligare person. Rätten bedömde ersättningarna som skäliga.