Tolkning av vitesundantag i ansvarsförsäkring

Ett bolag som fått i uppdrag av en entreprenör att ta fram konstruktionsritningar för en skolbyggnad levererade ett underlag som delvis var felaktigt. Det ledde till att entreprenören blev försenad med entreprenaden. Beställaren fick därför kompensation av entreprenören för förseningen i form av ett avtalat vitesbelopp. Entreprenören krävde i sin tur skadestånd av konstruktören motsvarande dröjsmålsvitet.

Konstruktören ansåg att beloppet skulle ersättas genom konstruktörens ansvarsförsäkring. Försäkringsbolaget vägrade att betala ersättning och hänvisade till ett villkor i ansvarsförsäkringen. I villkoret står det att ”försäkringen omfattar inte böter, vite eller straffskadestånd (punitive damages) såvida det inte är fråga om sådan skadeståndsskyldighet som bortsett från benämningen böter, vite eller straffskadestånd omfattas av denna försäkring”.

 Högsta domstolen tolkar försäkringsvillkoret med ledning främst av ordalydelsen, sedd i ljuset av vad som i övrigt framgår av försäkringsavtalet. Villkoret får då anses undanta krav på vite som riktats direkt mot försäkringstagaren. Däremot finns det inte stöd för att undantaget omfattar viten som betalats i tidigare kontraktsled och som förs vidare till försäkringstagaren som ett krav på skadestånd, trots att en del talar för att försäkringsbolagets syfte med bestämmelsen har varit att undanta också de fallen.

 Andra försäkringsbolag har reglerat undantaget på ett delvis annat sätt och undantaget uppfattas olika bland försäkringsbolagen på den svenska marknaden. Högsta domstolen pekar på att det hade varit möjligt för försäkringsbolaget att formulera klausulen så att det av ordalydelsen framgår vad undantaget syftar till. Vid tolkningen väger Högsta domstolen in också att ett undantag för vite i ett tidigare led skulle innebära att en viktig del av de ansvarssituationer som typiskt sett drabbar försäkringstagaren inte täcks av försäkringen.