Övervärderat lager ledde till personligt betalningsansvar

Enligt aktiebolagslagen kan styrelseledamöter bli personligt betalningsansvariga för bolagets skulder om de vid en misstänkt kapitalbrist har underlåtit att genast upprätta en kontrollbalansräkning. Ansvar förutsätter då att en kontrollbalansräkning också hade utvisat en kritisk kapitalbrist.

I det mål som Högsta domstolen har prövat var den avgörande frågan till vilket nettoförsäljningsvärde som varulagret i en klädbutik i Helsingborg hade kunnat tas upp i en kontrollbalansräkning. De fordringsägare som gjorde gällande personligt betalningsansvar hävdade att det i förhållande till anskaffningsvärdet maximalt hade kunnat göras ett påslag på 20 procent. Styrelseledamöterna menade att det fanns grund för ett påslag på 100 procent och att någon kritisk kapitalbrist därför inte hade förelegat.

Högsta domstolen konstaterar att bevisbördan för kritisk kapitalbrist ligger på den som gör gällande personligt betalningsansvar men att han eller hon har en viss bevislättnad i förhållande till det beviskrav som normalt gäller i tvistemål. Enligt domstolen hade fordringsägarna i målet konkret stöd för sin ståndpunkt beträffande varulagrets försäljningsvärde medan den utredning som styrelseledamöterna åberopade ansågs utgöra en betydligt osäkrare grund för att uppskatta detta värde.

Högsta domstolens slutsats blir att det som fordringsägarna hade gjort gällande i fråga om varulagrets värde ska läggas till grund för bedömningen av till vilket belopp varulagret rätteligen hade kunnat tas upp i en kontrollbalansräkning. Därmed anses det utrett att det förelåg en sådan kritisk kapitalbrist som är en förutsättning för personligt betalningsansvar. Fordringsägarnas talan bifalls därför.