Många häktade i Sverige hålls isolerade
2017-01-25Trots upprepad kritik från både FN och Europarådet har andelen häktade i Sverige som har restriktioner, och isoleras mer än 22 timmar per dygn, inte minskat. Det finns dock åtgärder som skulle kunna vidtas för att minska isoleringen och dess negativa konsekvenser för de häktade, utan förlorade möjligheter att lagföra för brott. Det framgår av en rapport som Brottsförebyggande rådet (Brå) presenterar i dag.
År 2015 häktades drygt 9 000 personer i Sverige, och i snitt satt de häktade i två månader. Drygt två tredjedelar av dem hade så kallade restriktioner, vilket för de flesta innebar isolering från andra häktade och omvärlden. Av de häktade var 140 barn, och av dessa var andelen med restriktioner ännu högre än bland de vuxna – 81 procent. Det beror på att barn främst ska häktas om de bedöms kunna försvåra brottsutredningen, och det är just då som beslut om isolerande restriktioner brukar fattas.
Oro för påtryckningar en delförklaring, personalbrist inom Kriminalvården en annan
En bidragande orsak till att många hålls isolerade är att det svenska rättssystemet bygger på omedelbarhetsprincipen, som innebär att det avgörande för domslutet är vad som sägs under domstolsförhandlingen, inte vad som tidigare sagts under brottsutredningen. Eftersom eventuella påtryckningar mot målsägare, vittnen eller andra misstänkta kan göra att de tar tillbaka vad de sagt under utredningen, riskerar påtryckningar alltså att påverka utgången av rättsprocessen.
– Det gör det svårare att minska de häktades isolering, säger Klara Hradilova Selin, utredare på Brå. I Norge och Danmark har man lyckats minska andelen häktade som är isolerade, till 12 procent respektive enstaka procent, trots att deras rättssystem liknar vårt.
En ytterligare förklaring till att häktade i Sverige hålls isolerade är att Kriminalvården inte har tillräckliga personalresurser för att kunna genomföra isoleringsbrytande åtgärder.
– Kriminalvården har ambitionen att förbättra situationen, och det är positivt, eftersom det innebär en stor psykisk påfrestning att sitta häktad, säger Stina Holmberg, utrednings- och forskningsråd på Brå. Men i praktiken finns sällan utrymme för samtal och annat som kan bryta isoleringen. Mer akuta uppgifter, som transporter och liknande, har högre prioritet.
Brås förslag
Brå stöder i huvudsak Häktes- och restriktionsutredningens förslag från augusti 2016, och lägger även fram ett antal egna. Bland annat föreslår Brå att Åklagarmyndigheten startar ett försöksprojekt med alternativa arbetssätt, som skulle minska behovet av att hålla häktade isolerade från varandra.