Högsta domstolen prövar om en boutredningsman ska entledigas från sitt uppdrag

En advokat utsågs till boutredningsman. Delägare i dödsboet var en fond som den avlidne mannen hade testamenterat egendom till och en tidigare avliden hustrus arvingar. Mannen hade under sin livstid begärt jämkning enligt äktenskapsbalken, vilket skulle innebära att vardera maken vid bodelningen som sin andel skulle få behålla sitt giftorättsgods. Fonden och övriga dödsbodelägare var oense i frågan om det finns förutsättningar att beakta mannens begäran.

Under den pågående boutredningen redovisade boutredningsmannen sin bedömning av jämkningsfrågan i en skrift till dödsbodelägarna. Hennes slutsats var att mannens begäran om jämkning inte kunde beaktas.

Fonden ansökte om att boutredningsmannen skulle entledigas främst på grund av att hon tagit ställning i en fråga som var tvistig och avgörande för fördelningen mellan dödsbodelägarna. Fonden menade att hon agerat uppenbart partiskt till förmån för en av dödsbodelägarna.

Högsta domstolen avslår begäran om entledigande.

Högsta domstolen uttalar att en boutredningsman har ett betydande utrymme att självständigt bestämma om utredningen och förvaltningen av boet så länge förfarandet är förenligt med uppdragets syften. Enbart den omständigheten att boutredningsmannen har gjort ett ställningstagande i en fråga som har betydelse för kommande skifte och som är till nackdel för en eller flera dödsbodelägare kan inte i sig medföra att han eller hon ska anses olämplig för uppdraget.