Ett avgörande om rättelse av en brottmålsdom efter laga kraft

En man dömdes av tingsrätten för bl.a. flera fall av grovt bedrägeri. I domslutet angavs påföljden till två års fängelse, men i domskälen uttalades att påföljden skulle bestämmas till fängelse i två år och sex månader. Domen överklagades inte och fick laga kraft.

Tingsrätten beslutade därefter, utan att ge parterna tillfälle att yttra sig, om rättelse av domslutet på så sätt att påföljden angavs till fängelse i två år och sex månader. Mannen överklagade beslutet om rättelse och anförde att han hade utgått från den påföljd som hade framgått av domslutet och att han därför inte hade överklagat domen.

Högsta domstolen framhåller att bestämmelserna om rättelse är fakultativa och innebär att rätten får men inte behöver besluta om rättelse.

Hur parterna ställer sig till en rättelse är i regel av stor vikt när den kan innebära att domslutet ändras rörande annat än rena detaljer. Detta gäller särskilt i brottmål när det är fråga om en rättelse som kan innebära en skärpning av påföljden. Om rättelse därtill aktualiseras först efter det att domen fått laga kraft har den tilltalade inte möjlighet att överklaga domen och måste kunna förlita sig på den grundläggande principen om att avgörandet ska vara orubbligt och endast kunna angripas med särskilda rättsmedel. Utgångspunkten är då att rättelse endast kan göras om den tilltalade har lämnat sitt samtycke till att rättelse sker.

I det aktuella fallet resulterade rättelsen i en väsentlig skärpning av fängelsestraffet. Eftersom domen hade fått laga kraft när rättelsen beslutades kunde mannen inte överklaga påföljden och han motsatte sig rättelsen. Det fanns därför inte förutsättningar att rätta domslutet. Högsta domstolen har upphävt tingsrättens rättelsebeslut.