Ett avgörande om förenklad delgivning med e-post

Kronofogdemyndigheten delgav ett bolag dels ett betalningsföreläggande, dels information om att delgivning i tingsrätten kunde komma att ske genom förenklad delgivning om ärendet hamnade där.

Efter att bolaget ansökt om återvinning använde tingsrätten sig av förenklad delgivning och sände ett föreläggande om svaromål och ett efterföljande kontrollmeddelande till en e-postadress som bolaget tidigare under handläggningen hade använt för att ställa en fråga till tingsrätten. Bolaget kom aldrig in med något svaromål. Tingsrätten meddelade tredskodom mot bolaget.

Bolaget klagade i hovrätten över domvilla och menade att det inte funnits förutsättningar att delge föreläggandet genom e-post. Hovrätten avslog emellertid bolagets klagan.

Bolaget överklagade till Högsta domstolen som nu har ändrat hovrättens beslut och återförvisat målet till tingsrätten för fortsatt behandling.

Högsta domstolen framhåller i sitt avgörande att användandet av e-post har blivit mycket vanligt och att det – när en part kommunicerat med domstolen genom e-post – ofta finns förutsättningar att använda e-post vid förenklad delgivning.

Av den information som bolaget hade fått i detta fall framgick emellertid inte på något sätt att e-post kunde komma att användas vid delgivningen. För att förenklad delgivning då ska kunna ske via e-post måste det förutsättas att parten tydligt har anvisat ett sådant kommunikationssätt. Eftersom så inte hade skett fanns det inte förutsättningar att i detta fall delge föreläggandet med användande av e-post.