Ett aktiebolag har ansetts inte ha rätt till skadestånd av en person som inte betalat för tecknade och tilldelade aktier

I målet hade en person tecknat aktier i en nyemission och styrelsen för aktiebolaget beslutat att tilldela personen aktierna. Tecknaren betalade emellertid inte för aktierna. Styrelsen förklarade därför aktierna förverkade. Nyemissionen registrerades därefter och de aktier som tecknats blev i och med detta ogiltiga. Bolaget valde då att kräva skadestånd av tecknaren med ett belopp som motsvarade teckningsåtagandet.

Högsta domstolen konstaterar i avgörandet att en rätt till viss schablonersättning hade funnits i 1975 års aktiebolagslag. Någon motsvarande reglering finns inte i den nuvarande aktiebolagslagen från 2005. De skäl som anfördes för att regeln slopades var dels att schablonregeln aldrig hade tillämpats, dels att regeln antogs inte ha någon egentlig effekt på tecknares betalningsvilja. Den nuvarande regleringen om bolagets handlingsalternativ vid tecknarens uteblivna betalning ska enligt domstolen anses uttömmande reglera konsekvenserna för den som tecknat och tilldelats aktier men sedan inte betalar för dem. En sådan tolkning ligger också i linje med synsättet att aktieteckning är att se som en särskild i aktiebolagslagen reglerad rättshandling.

Slutsatsen är därför att det inte finns någon rätt till skadestånd för aktiebolaget när aktier vid nyemission har förverkats och blivit ogiltiga på grund av aktietecknarens uteblivna betalning.