Domvilla vid lantmäteriförrättning

2023-11-16

I det aktuella fallet ansökte en person om undanröjande av två fastighetsregleringar. Hon hade inte behandlats som sakägare trots att förrättningarna, där delägande fastigheters andelar i en samfällighet överförts till andra fastigheter, enligt hennes mening berörde henne. Sökanden hävdade att hon haft rätt att använda samfälligheten, något den fastighetsägare som initierade reglering angett i sin ansökan men som avvisats av lantmäterimyndigheten. I målet konstaterar Högsta domstolen att sökandens rätt att använda samfälligheten visserligen ifrågasatts men att det står klart att hon använt den under många år och att hennes påstående därför inte var uppenbart ogrundat. Hon borde ha behandlats som sakägare.

Eftersom det inte finns något som talar för att själva överförandet av andelarna i samfälligheten skulle ha påverkats av om sökanden hade behandlats som sakägare begränsas undanröjandet av lantmäterimyndighetens beslut till att avse de om att avsluta handläggningen. Målet återförvisas till lantmäterimyndigheten. Den fortsatta handläggningen aktualiserar framför allt frågorna om det finns någon rätt för sökanden att använda samfälligheten och om den i så fall kan överföras genom regleringen, liksom möjligheten till frivilliga överenskommelser.

Att det inte har förelegat någon tydlig motsatsställning mellan sökanden och ägarna till de fastigheter som initierade fastighetsregleringarna i frågan om hon borde ha behandlats som sakägare gör att vardera parten ska bära sin rättegångskostnad i Högsta domstolen.