Domstolsverket deltar i arbetet att bygga en digital infrastruktur för informationsutbyte

Om Sverige ska kunna möta kommande samhällsutmaningar, bibehålla välfärden och nå ekonomisk, social och ekologisk hållbarhet krävs det att svensk offentlig förvaltning utvecklar nya gemensamma lösningar. Digital infrastruktur är en central del av Regeringens digitaliseringspolitik. I slutet av 2019 fick därför Domstolsverket, tillsammans med flera andra myndigheter, i uppdrag att etablera en förvaltningsgemensam digital infrastruktur för informationsutbyte. Parallellt, och i nära samverkan, med detta arbete pågår ett uppdrag som handlar om att etablera ett nationellt ramverk för grunddata.

- De här två uppdragen är jätteviktiga för hela offentliga Sverige och nu tar vi tillsammans med andra myndigheter ytterligare steg framåt. Detta för att säkerställa att det bland annat finns en förvaltningsgemensam infrastruktur som alla myndigheter, kommuner, regioner och privata utförare kan använda sig av för att tillvarata digitaliseringens möjligheter ännu bättre. Vi kommer få flera stora positiva effekter såsom förbättrad säkerhet, standardisering och kostnadseffektivitet, men också bättre arbetssätt och styrning, säger Per Lehto, enhetschef på Enheten för IT-samordning och medlem i regeringsuppdragets styrgrupp.

Ökad tillgång till data och ett ökat informationsflöde mellan aktörer bäddar för stora effekthemtagningar i form av bland annat tidsvinster och lägre kostnader inom det offentliga. Infrastrukturen möjliggör även att nya datadrivna tekniker, så som AI, kan användas för att öka innovationsförmågan och ge bättre service. En fullt utvecklad digital infrastruktur ska underlätta för medborgare och företagare i deras myndighetskontakter, en uppgift ska till exempel bara behöva lämnas en gång.

Myndigheterna har inom ramen för uppdragen påbörjat etablering av de beståndsdelar som ska ingå i den digitala infrastrukturen. Exempelvis ett ramverk för grunddata, API-hantering och den digitala tjänsten Mina ombud. Tillsammans har man även tagit fram föreslag på två nya förordningar, förutsättningar för finansiering samt en långsiktig plan för hur arbetet ska fortsätta och intensifieras från 2021 och framåt. Nya förmågor har därmed byggts upp för att uppnå ambitionen om nya förbättrade tjänster och infrastruktur, men också smartare arbetssätt och styrning.

För att kunna identifiera människor, organisationer och enheter digitalt har Domstolsverket inom detta regeringsuppdrag arbetat med att definiera en betrodd identifieringsprocess och säkerställa att digitala identitetshandlingar är rätt utfärdade. Arbetet kommer att resultera i en nationell myndighetsövergripande digital infrastruktur för e-tjänstelegitimation och e-underskrifter.

- Domstolsverket har stor nytta av att delta i det myndighetsgemensamma samarbetet och implementera gemensamma långsiktiga standardlösningar. Exempelvis i vår pågående digitalisering av brottmålshanteringen där både tvåfaktorsautentisering och elektronisk signering är två av de första delarna som möter samtidens krav på effektivitet och rättssäkerhet. Det säger Pedro León, IT-arkitekt på Domstolsverkets enhet för IT-arkitektur och integration.

Ett annat arbete som pågår inom ramen för regeringsuppdraget är skapandet av en infrastruktur för säkert meddelandeutbyte inom det offentliga Sverige, inklusive privata utförare och med andra EU-länder. Arbetet i regeringsuppdraget hänger nära samman med DIGG:s pågående arbete med att etablera E-delivery i Sverige och ett projekt som heter ”Säker digital kommunikation” (SDK) som drivs av Sveriges kommuner och regioner. Där tas en lösning fram för säkert meddelandeutbyte som bygger på den infrastruktur som regeringsuppdraget beskriver.

- När detta är på plats kommer vi att ha en standardiserad förmåga att skicka säkra meddelanden inom offentlig sektor, något som samtliga aktörer kommer att ha stor nytta av, säger David Helmers, verksamhetsutvecklare på Domstolsverkets enhet för informationshantering.