Dom i mål om inkomstskatt

Beskattning ska ske på grundval av rättshandlingars verkliga innebörd oavsett hur de har betecknats. Även om den verkliga innebörden av en rättshandling inte är en annan än den som den ger uttryck för ska beskattningsunderlaget ändå med stöd av skatteflyktslagen under vissa förutsättningar fastställas utan hänsyn till rättshandlingen. En förutsättning är om en beskattning på grundval av förfarandet skulle strida mot lagstiftningens syfte.

Ett företag som går med underskott får spara underskottet och dra av det mot inkomster som uppkommer senare år. För att förhindra handel med underskottsföretag finns regler som begränsar rätten att utnyttja tidigare års underskott efter en ägarförändring. En sådan regel är den s.k. beloppsspärren som inträder när ett företag förvärvar det bestämmande inflytandet över ett underskottsföretag.

I målen hade ett underskottsföretag först sålt sin verksamhet genom en underprisöverlåtelse till ett dotterbolag. Därefter sålde företaget aktierna i dotterbolaget till sitt moderbolag. Genom aktieförsäljningen ersattes tillgången i form av aktier i dotterbolaget av en fordran på moderbolaget. Högsta förvaltningsdomstolen har i målen prövat hur utgiften för att förvärva det bestämmande inflytandet över underskottsföretaget ska bestämmas när företaget bara har en tillgång som består av en fordran på säljaren.

Högsta förvaltningsdomstolen konstaterar att det inte finns stöd för slutsatsen att den verkliga innebörden av de aktuella rättshandlingarna är en annan än vad de ger uttryck för. Skatteflyktslagen var inte heller tillämplig på förfarandet. När det gäller skatteflyktslagen hänvisar Högsta förvaltningsdomstolen till att det genom 1993 års lagstiftning om underskottsavdrag avskaffades en särskild bestämmelse som träffade skalbolagen utan att ersättas av någon annan särskild begränsningsregel för sådana bolag och att lagstiftaren genom lagstiftning 2009 uttryckligen reglerat en situation då utgiften för att förvärva det bestämmande inflytandet över ett s.k. skalbolag ska minskas. Den nu aktuella situationen, att ett förvärv sker genom att köparen övertar säljarens skuld till det förvärvade ­bolaget, är inte ovanlig och kan inte ha varit okänd för lag­stiftaren. Avsikten kan därmed inte ha varit att begränsa skalbolagens rätt till underskottsavdrag i den aktuella situationen.