Dom i mål om folkbokföring

Folkbokföringen är den grundläggande registreringen av befolkningen i Sverige. Den hanteras av Skatteverket, som registrerar uppgifter om bl.a. namn, födelsetid och födelseort i folkbokföringsdatabasen. Den som har flyttat in från utlandet ska anmäla detta till Skatteverket.

En man anmälde år 2001 att han flyttat till Sverige från Irak och uppgav sitt namn, födelsetid och födelseort. Till stöd för att uppgifterna var korrekta uppvisade han ett identitetskort och folkbokfördes med dessa uppgifter. Han fick senare svenskt medborgarskap utifrån dessa uppgifter, vilka även styrktes av ett intyg från den irakiska ambassaden.

Därefter har han ansökt hos Skatteverket om ändring/rättelse av personuppgifter och vill ändra sitt namn, födelsetid och födelseort. Till stöd för att de nya uppgifterna är korrekta uppvisade han bl.a. ett irakiskt pass. De ursprungliga handlingarna, som mannen uppgav att han hade fått av en smugglare, hävdade han var falska.

Högsta förvaltningsdomstolen konstaterade inledningsvis att det inte var fråga om någon felregistrering hos Skatteverket och för att ta ställning till ändringsansökan måste det göras en mer ingående materiell prövning av de nya uppgifterna. En sådan ska ske enligt bestämmelserna i folkbokföringslagen och inte enligt den då gällande personuppgiftslagens ordning för rättelse av uppgifter. Den senare lagen är numera ersatt av EU:s dataskyddsförordning.

Högsta förvaltningsdomstolen uttalade att det är viktigt att uppgifterna i folkbokföringen är korrekta, dvs. överensstämmer med verkliga förhållanden. Domstolen uttalade också att det är angeläget att en person över tid uppträder under en och samma identitet vid kontakter med myndigheter och andra och att risken för att en person växelvis uppträder under flera olika identiteter minimeras. Det är därför, enligt Högsta förvaltningsdomstolens mening, av stor vikt att identitetsuppgifter i folkbokföringen präglas av stabilitet.

Högsta förvaltningsdomstolen fann att en enskild som begär att få registrerade uppgifter ändrade har bevisbördan för att dessa är oriktiga och för att de uppgifter som den enskilde i stället vill ha registrerade är riktiga. Den enskilde måste presentera en bevisning som innebär att det klart framgår att de nya uppgifterna är riktiga för att en ändring av registrerade identitetsuppgifter ska ske. Vid bevisvärderingen ska bl.a. beaktas om den enskilde på ett tillfredsställande sätt kan förklara varför de tidigare uppgifterna har lämnats samt i vilka avseenden eventuella handlingar och annan bevisning som har åberopats till stöd för dem är felaktiga.

Högsta förvaltningsdomstolen fann vid en samlad bedömning av bevisningen och de förklaringar som mannen hade lämnat att det inte klart framgick att de uppgifter som han nu önskade att få registrerade var riktiga. De registrerade uppgifterna skulle därför kvarstå oförändrade i folkbokföringen.