Dom i mål om ersättning för kostnader

2019-05-08

Den som i ett ärende eller mål om skatt har haft kostnader för ombud, biträde, utredning eller annat som denne skäligen har behövt för att ta till vara sin rätt har rätt till ersättning om yrkandena i ärendet eller målet bifalls. Rätt till ersättning för sådana kostnader finns även om ärendet eller målet avser en fråga som är av betydelse för rättstillämpningen.

Ett bolag som hade påförts arbetsgivaravgifter överklagade beslutet och yrkade att beslutet skulle undanröjas. Skatteverket biföll yrkandet. Bolaget begärde ersättning för sina kostnader i ärendet med 443 140 kr. Skatteverket och domstolarna beviljade ersättning med totalt 50 000 kr.

Högsta förvaltningsdomstolen konstaterar att vid bedömningen av om yrkad ersättning är skälig måste kostnaderna för ombud etc. ställas i relation till det hjälpbehov som den enskilde har haft. Vid den bedömningen beaktas omständigheter som skattefrågans svårighetsgrad, utredningens omfattning och det omtvistade skattebeloppets storlek. Skälighetsbedömningen tar vidare sikte på den tid som har lagts ned och den timkostnad som det yrkas ersättning för. När det gäller nedlagd tid för arbete i samband med skriftväxlingen bör både omfattningen av och innehållet i parternas inlagor beaktas. Vid bedömningen av om timkostnaden är skälig måste först prövas om timkostnaden är befogad med hänsyn till ombudets kvalifikationer och skicklighet. Därefter prövas om den enskildes hjälpbehov motiverar att ett ombud med dessa kvalifikationer har anlitats.

För att Skatteverket och domstolarna ska kunna bedöma vad som utgör skäliga kostnader behöver de få ett underlag från den enskilde där det framgår vilka arbetsåtgärder som har utförts, vem som har utfört dem, hur lång tid varje åtgärd har tagit och vilken timkostnaden är. Om ett sådant specificerat underlag inte ges in måste en sammantagen skälighetsbedömning av hela det utförda arbetet göras.

I det fall som Högsta förvaltningsdomstolen prövade innehöll underlaget flera brister och det gick därför inte att med det underlaget som grund avgöra om den tid som hade lagts ned i ärendet var skälig. Vid en sammantagen skälighetsbedömning fann Högsta förvaltningsdomstolen att den av underinstanserna beviljade ersättningen framstod som skälig. Högsta förvaltningsdomstolen beaktade vid den bedömningen bl.a. innehållet i bolagets skrifter i ärendet och att samma ombud hade fört bolagets talan i en process om samma frågeställningar för tidigare beskattningsår.

Bifogade filer: Mål nr 5868-17 Senast ändrad: 2019-05-08