Dom i mål om beräkning av skatter och avgifter, m.m.

En person som har inkomster som har beskattats utomlands kan få avräkna den utländska skatten från den inkomstskatt som ska betalas i Sverige. Med avräkning avses att den svenska skatten sätts ned med ett belopp motsvarande den skatt som har tagits ut i utlandet. Som mest får avräkning medges med ett s.k. spärrbelopp, som motsvarar den svenska skatt som hänför sig till de utländska inkomsterna. Om den utländska skatten ett visst år överstiger spärrbeloppet så får det överskjutande beloppet sparas och avräknas från svensk skatt som beslutas under något av de fem följande åren. En förutsättning för att avräkning ska medges ett senare år är att det överskjutande beloppet ryms inom det årets spärrbelopp.

I målet drev Skatteverket linjen att ett ytterligare krav för att avräkning ska medges ett senare år är att den skattskyldige har andra inkomster som har beskattats utomlands det år då avräkning ska göras. Högsta förvaltningsdomstolen konstaterade dock att Skatteverkets synsätt saknade stöd i lagens ordalydelse, och att ett sådant krav inte heller kunde anses följa av lagens övergripande systematik eller syfte. Skatteverkets överklagande avslogs därför.