Dom i mål om assistansersättning

Målet gällde återkrav av assistansersättning. En assistansanordnare vars tillstånd att bedriva verksamhet med personlig assistans begränsats till personer som tillhör personkrets 1 hade även lämnat assistans till personer som tillhör personkrets 2 och 3 och mottagit assistansersättning för detta. Försäkringskassan beslutade att assistansanordnaren skulle återbetala en del av den utbetalda assistansersättning som lämnats för personer som tillhörde andra personkretsar än den som bolaget hade tillstånd för. Beslutet överklagades och frågan i målet var om utbetald assistansersättning kan återkrävas på den grunden att villkoren i ett beslut om tillstånd att bedriva verksamhet med personlig assistans inte hade följts, när det inte tydligt framgår av författningsregleringen att ett sådant tillstånd får förenas med villkor. Högsta förvaltningsdomstolen konstaterade att det är en allmän förvaltningsrättslig princip att en myndighet får förena ett tillstånd med de villkor som bedöms erforderliga, om inte annat följer av den aktuella regleringen. Ett beslut om tillstånd att yrkesmässigt bedriva verksamhet med personlig assistans kan alltså i och för sig förenas med villkor.En förutsättning för att olika villkor ska få beslutas är dock att de ligger inom ramen för de syften som ska tillgodoses genom tillståndsgivningen. Då ett av syftena med att införa ett krav på tillstånd för att få bedriva yrkesmässig verksamhet med personlig assistans var att säkerställa kvaliteten inom verksamheten – bl.a. avseende personalens kompetens, förhållningssätt och bemötande – låg ett villkor om begränsning till viss personkrets inom ramen för de syften som ska tillgodoses genom tillståndsgivningen och var alltså tillåtet.Högsta förvaltningsdomstolen konstaterade att det av tillståndsbeviset tydligt framgick att assistansanordnaren endast haft rätt att bedriva verksamhet med personlig assistans gentemot personer som tillhör personkrets 1. Den ersättning som erhållits för assistans som lämnats till personer som tillhör personkrets 2 och 3 hade således lämnats felaktigt. Med hänsyn till att det åligger assistansanordnaren att känna till innehållet i sitt tillstånd måste denne skäligen ha insett att ersättningen hade lämnats felaktigt. Högsta förvaltningsdomstolen avslog därför överklagandet.