Byggsanktionsavgift vid olovligt byggande

En tomträttshavare anlitade ett bolag för att uppföra ett kallförråd på fastigheten. Ställföreträdaren för bolaget ansökte om och beviljades bygglov för förrådet. Efter att byggnadsnämnden fått kännedom om att förrådet uppförts på fastigheten utan att startbesked hade lämnats påfördes ställföreträdaren en byggsanktionsavgift för olovligt byggande.

Enligt plan- och bygglagen ska en byggsanktionsavgift tas ut vid olovligt byggande. Det ska ske även om överträdelsen inte har skett uppsåtligen eller av oaktsamhet. Avgiften ska tas ut av den som vid överträdelsen var ägare till den fastighet eller det byggnadsverk som överträdelsen avser, av den som begick överträdelsen, eller av den som har fått en fördel av överträdelsen.

Högsta domstolen konstaterar att ägaren till fastigheten eller byggnadsverket nästan utan undantag också är den som ligger bakom en byggnadsåtgärd och är byggherre. Ägaren får då sägas vara den som begår överträdelsen. I de allra flesta fall är det också ägaren som kan få en fördel av överträdelsen. En överträdelse kan även avse fall när någon annan än ägaren för egen räkning utför eller låter utföra en olovlig byggnadsåtgärd. I båda situationerna bör ansvaret för byggsanktionsavgiften tas ut av den som står bakom byggnationen.

När det i stället gäller någon som för annans räkning utför arbete, t.ex. en entreprenör som fått ett uppdrag från ägaren, framstår det inte som rimligt att han eller hon undantagslöst ska drabbas av ett strikt ansvar för uppförandet. I sådana fall bör byggsanktionsavgift endast komma i fråga om den som utfört arbetet har fått en fördel av överträdelsen eller om det annars föreligger speciella omständigheter.

Enligt Högsta domstolen hade det i det aktuella fallet inte funnits förutsättningar att ta ut en byggsanktionsavgift av ställföreträdaren för det bolag som ägaren hade anlitat för att uppföra kallförrådet. Beslutet om sanktionsavgift upphävdes därför.