Bidragsbrott vid åtta tillfällen
2026-06-18
Den tilltalade döms av Döld domstol för bidragsbrott vid åtta tillfällen. Gärningarna avser underlåtenhet att anmäla ändrade förhållanden till Försäkringskassan under perioden från den 19 november 2020 till den 19 november 2021, medan den tilltalade arbetade och fick lön samtidigt som hel sjukersättning betalades ut. Påföljden bestäms till villkorlig dom.
Händelsen och samtliga åtalspunkter
Enligt åtalet hade den tilltalade ansökt om och beviljats hel sjukersättning från Försäkringskassan från och med september 2007 tills vidare. Åklagaren gjorde gällande att den tilltalade därefter underlät att anmäla sådana ändrade förhållanden som han var skyldig att anmäla enligt socialförsäkringsbalken. Det som låg honom till last var att han arbetade och fick lön under tid då han fick hel sjukersättning, vilket ledde till fara för att sjukersättning skulle betalas ut felaktigt.
Åtalet omfattade åtta gärningar. Första punkten avsåg den 19 november 2020 och felaktigt utbetald ersättning för perioden 1 november 2020 till 30 november 2020, med 9 972 kronor. Andra punkten avsåg den 18 december 2020 och perioden 1 december 2020 till 31 december 2020, med 9 972 kronor. Tredje punkten avsåg den 19 januari 2021 och perioden 1 januari 2021 till 31 januari 2021, med 10 036 kronor. Fjärde punkten avsåg den 19 april 2021 och perioden 1 april 2021 till 30 april 2021, med 10 036 kronor. Femte punkten avsåg den 19 maj 2021 och perioden 1 maj 2021 till 31 maj 2021, med 10 036 kronor. Sjätte punkten avsåg den 18 juni 2021 och perioden 1 juni 2021 till 30 juni 2021, med 10 036 kronor. Sjunde punkten avsåg den 20 september 2021 och perioden 1 september 2021 till 30 september 2021, med 10 036 kronor. Åttonde punkten avsåg den 19 november 2021 och perioden 1 november 2021 till 30 november 2021, med 10 036 kronor.
Åklagaren gjorde gällande att gärningen begicks med uppsåt. Den tilltalade förnekade gärningarna.
Rättens bedömning
Tingsrätten fann genom utredningen klarlagt att den tilltalade hade ansökt om och fått ersättning från Försäkringskassan under den aktuella perioden. Rätten ansåg också klarlagt att han samtidigt arbetade och uppbar lön i sådan omfattning att han inte hade rätt till ersättning. Av Försäkringskassans sammanställning, som domstolen inte fann skäl att ifrågasätta, framgick att de belopp som åklagaren angett hade betalats ut.
Tingsrätten lade vidare vikt vid att den tilltalade haft sjukersättning sedan 2007 och att han under perioden 2011 till 2017 hade ansökt om och beviljats steglös avräkning. Domstolen noterade att en ny ansökan om steglös avräkning måste göras varje år. Trots att den tilltalade arbetade och fick lön under den aktuella perioden hade han inte ansökt om steglös avräkning och inte heller meddelat Försäkringskassan om de ändrade förhållandena, trots att det ålegat honom.
Mot den bakgrunden fann tingsrätten att den tilltalade i objektiv mening hade gjort sig skyldig till bidragsbrott. När det gällde uppsåtet bedömde rätten att han, eftersom han tidigare hade ansökt om steglös avräkning och redovisat hur mycket han arbetade, måste ha varit medveten om vilka regler som gällde. Rätten ansåg det mycket osannolikt att han under ett års tid skulle ha trott att han ansökt om steglös avräkning när han inte hade gjort det. Tingsrätten fann därför att det inte fanns någon annan rimlig förklaring än att han medvetet underlåtit att anmäla de ändrade förhållandena till Försäkringskassan. Han dömdes därför för bidragsbrott.
Domslut och påföljd
Den tilltalade döms för bidragsbrott avseende åtta tillfällen med händelser mellan den 19 november 2020 och den 19 november 2021, enligt 2 § bidragsbrottslagen. Påföljden bestäms till villkorlig dom. Tingsrätten uttalade att straffvärdet motsvarade några månaders fängelse, men fann att den tilltalade inte tidigare var dömd för brott och att det saknades särskild anledning att tro att han skulle göra sig skyldig till brott i framtiden. Med hänsyn till den tid som förflutit sedan brotten begicks förenades den villkorliga domen inte med böter.
Den tilltalade ska också betala en avgift till brottsofferfonden på 800 kronor. Staten ska stå för kostnaderna för försvararen. Ett belopp om 7 705 kronor ska betalas av staten till försvararen för arbete och mervärdesskatt.
Källhänvisning
Denna nyhetsartikel behandlar en händelse inom ett rättsområde och baseras på tillförlitliga källor. Underlaget består dels av allmänt tillgängliga handlingar som kan begäras ut med stöd av offentlighetsprincipen, dels av uppgifter som tillhandahållits Lexbase nyhetstjänst med stöd av källskydd. Lexbase nyhetstjänst tillämpar detta skydd i enlighet med bestämmelserna i tryckfrihetsförordningen (TF) och yttrandefrihetsgrundlagen (YGL).
Så begär du ut handlingar:
För att ta del av de handlingar som ligger till grund för artikeln, kontakta Tingsrätt tingsrätt och uppge målnummer B 999-99 i din förfrågan.
Kontaktuppgifter:
Tingsrätt Tingsrätt
Stockholm, Stockholmsvägen 1
Telefon: 0700078789
E-post: tingsratt@dom.se
Denna artikel bygger på uppgifter från offentliga källor samt information förmedlad genom Lexbase nyhetstjänst under källskydd. Artikeln sätter dessa fakta i sitt sammanhang för att belysa relevanta samhällsfrågor och rättsfall.
Relaterade artiklar
Tingsrätten i Helsingborg har genom tredskodom bifallit Försäkringskassans talan mot svaranden. Svaranden ska betala 443 747 kronor jämte ränta till Försäkringskassan och dessutom ersätta myndigheten för vissa kostnader i samband med avbetalningsplan, avstämningar och inkasso. Han ska också betala Försäkringskassans rättegångskostnad. Försäkringskassan yrkade enligt domslutet. Av domen framgår a...
Den svarande har i tingsrätt förpliktats att erlägga totalt 51 370 kronor i obetalda löner och semesterersättning till kärande samt ersätta kärandes rättegångskostnader med 80 000 kronor. Tingsrätten fann att den andra anställningsperioden var giltig, att inget uppsägningstillfälle bevisats och att samtliga krav på lön, semesterersättning och ombudsarvode var skäligen påkallade. Tingsrätten kons...