Barnfridsbrott och grov misshandel vid lämning

Den tilltalade döms för både barnfridsbrott och grov misshandel efter en händelse den 17 maj 2026. Tingsrätten fann att han tillsammans och i samförstånd med en annan person misshandlade målsäganden, och att gärningen bevittnades av ett barn. Påföljden bestämdes till fängelse i 1 år 9 månader.

Händelsen och samtliga åtalspunkter

Åtalet omfattade två punkter. För det första gällde det grov misshandel den 17 maj 2026, där den tilltalade och en medtilltalad tillsammans och i samförstånd med en annan, okänd gärningsman enligt åtalet slog, sparkade och skallade målsäganden i huvudet och mot kroppen. Enligt gärningsbeskrivningen skedde detta på en plats i Kista i Stockholms stad, och målsäganden fick smärta, blånader, blodvite, hjärnskakning och näsfraktur. Åklagaren gjorde gällande att brottet var grovt eftersom gärningspersonerna var i numerärt överläge och målsäganden under delar av misshandeln låg ner på marken. Tingsrätten dömde den tilltalade för grov misshandel för denna gärning.

För det andra gällde åtalet barnfridsbrott den 17 maj 2026. Enligt åtalet hade den tilltalade misshandlat målsäganden på det sätt som angetts i den första punkten, och detta bevittnades av ett barn som hade nära relation till både målsäganden och den tilltalade. Tingsrätten dömde den tilltalade även för barnfridsbrott.

Rättens bedömning

Tingsrätten ansåg att utredningen visade att den tilltalade och den medtilltalade hade förberett en konfrontation med målsäganden. Domstolen lade vikt vid skriftlig kommunikation före händelsen och bedömde att det inte fanns någon annan rimlig förklaring till konversationerna än att de förberedde sig för att fysiskt konfrontera målsäganden. Rätten fann också att den tilltalade inte hade rätt till nöd eller nödvärn flera dagar efter den tidigare konflikten.

När det gällde själva våldet fann tingsrätten att den tilltalade påbörjade angreppet genom att skalla målsäganden först. Domstolen fann även att misshandeln fortsatte efter att den medtilltalade och en okänd person anslutit, och att det på film visades hur den tilltalade höll fast målsäganden och slog honom. Tingsrätten ansåg att den samlade bevisningen visade att den tilltalade och den medtilltalade tillsammans och i samförstånd med en annan okänd gärningsman slog och sparkade målsäganden i huvudet och kroppen.

För rubriceringen grov misshandel fäste tingsrätten vikt vid att våldet varit förhållandevis allvarligt, att målsäganden fått flera skador och att gärningspersonerna varit i numerärt överläge samtidigt som målsäganden under delar av förloppet låg på marken. Dessa omständigheter gjorde att gärningen bedömdes som grov.

I fråga om barnfridsbrottet konstaterade tingsrätten att barnet hade en sådan nära relation till parterna att ansvar kunde aktualiseras. Domstolen fann att barnet hade bevittnat händelsen och att den tilltalade måste ha insett att det fanns en avsevärd risk för detta. Trots att den tilltalade sagt åt barnet att gå, bedömde tingsrätten att han hade varit likgiltig inför risken att barnet skulle bevittna misshandeln. Därmed ansågs uppsåt föreligga även för barnfridsbrottet.

Domslut och påföljd

Den tilltalade döms alltså för barnfridsbrott och grov misshandel. Påföljden bestämdes till fängelse i 1 år 9 månader.

Han ska också betala skadestånd. Till målsäganden ska han solidariskt med den medtilltalade betala 43 927 kr jämte ränta enligt räntelagen på 40 800 kr från den 17 maj 2026 och på 3 127 kr från den 18 maj 2026 till dess betalning sker. Han ska dessutom betala 40 000 kr i skadestånd till det barn som bevittnade händelsen, jämte ränta från den 17 maj 2026 till dess betalning sker.

Den tilltalade ska också betala 1 000 kr till brottsofferfonden. Vidare ska han återbetala 196 105 kr av kostnaderna till staten.