Grovt penningtvättsbrott: hovrätten ändrar fängelsestraffet till villkorlig dom och dagsböter

Hovrätten har prövat ett överklagande av tingsrättens dom i ett mål om grovt penningtvättsbrott. Den tilltalade dömdes av tingsrätten för grovt penningtvättsbrott och fick fängelse, näringsförbud och avgift till brottsofferfonden. I hovrätten ändrades domen endast i påföljdsdelen. Hovrätten fastställde i övrigt tingsrättens dom och bestämde påföljden till villkorlig dom och 140 dagsböter om 50 kronor.

Om händelsen och åtalet

Åtalet i hovrätten avsåg grovt penningtvättsbrott. Hovrätten tog utgångspunkt i sju transaktioner om sammanlagt 369 500 kronor som genomfördes den 23 oktober 2014. Åklagaren gjorde gällande att pengarna härrörde från brottslig verksamhet och att den tilltalade hade medverkat till att omvandla medel från bankkonton till kontanter.

Åklagaren hade i hovrätten justerat åtalet språkligt i två gärningsbeskrivningar genom att byta ut ordet ”annan” mot ”någon”. De lagrum som åberopades i hovrätten var 3 § och 5 § första stycket lagen om straff för penningtvättsbrott, alternativt 7 § samma lag.

Hovrätten redovisade att den tilltalade enligt åtalet hade mottagit tre insättningar om sammanlagt 176 500 kronor via ett konto knutet till betaltjänsten RIA, från ett konto tillhörigt en annan person som i domen benämns gärningsman B. Han skulle dessutom ha mottagit 40 000 kronor från en person, 38 000 kronor från en annan person och 115 000 kronor från ytterligare en person, motsvarande fyra insättningar från gärningsman A. Därefter skulle han ha överlämnat kontanterna till en annan medverkande.

Tingsrätten dömde för grovt penningtvättsbrott enligt 3 § första stycket 1 och 5 § första stycket lagen om straff för penningtvättsbrott. Hovrätten prövade samma huvudbrottslighet men gjorde en annan bedömning av påföljden.

Rättens bedömning och bevisning

Hovrätten utgick från samma utredning som tingsrätten. Förhören med den tilltalade och flera andra personer hade spelats upp eller lästs upp. Hovrätten noterade också att vissa förhör hade återkallats av åklagaren.

I skuldfrågan konstaterade hovrätten först att det var visat att de aktuella pengarna härrörde från brottslig verksamhet. Domstolen hänvisade till att det gjorts ett tillslag mot ett bolag den 21 oktober 2014 och att det av en tidigare hovrättsdom framgick att omfattande skattebrott och bokföringsbrott hade begåtts i den verksamheten. Mot den bakgrunden ansåg hovrätten att de överförda medlen hade sådan koppling till brottslig verksamhet att rekvisitet var uppfyllt.

Hovrätten fann också att den tilltalade hade vidtagit penningtvättsåtgärder. Det ansågs utrett att han hade tagit emot de aktuella kontantbeloppen och därefter förmedlat dem vidare. Domstolen bedömde att åtgärderna innebar befattning med egendomen på ett sätt som omfattas av penningtvättsbrottslagen.

När det gällde syftet med åtgärderna ansåg hovrätten att transaktionerna varit ett led i ett upplägg som möjliggjorde att pengar omvandlades till kontanter. Eftersom transaktionerna saknade affärsmässigt syfte och främjade möjligheterna att tillgodogöra sig egendomen, fann hovrätten att ett penningtvättssyfte förelåg.

I fråga om uppsåt gjorde hovrätten olika bedömningar för de inblandade personerna. Den tilltalade ansågs ha haft sådan insikt att han i vart fall varit likgiltig inför att det fanns ett penningtvättssyfte. Hovrätten fäste vikt vid att han kände till regleringen kring kontanthantering, att han inte kontrollerade identitet eller pengarnas ursprung och att han ändå medverkade till upplägget. Därför dömdes han för penningtvättsbrott.

För den andra tilltalade i målet, som inte omfattas av denna artikel, gjorde hovrätten en annan bedömning och frikände honom. Hovrätten konstaterade även att alternativet näringspenningtvätt inte var styrkt i hans fall. Denna del påverkar inte den tilltalades ansvar.

Hovrätten bedömde att brottet var grovt. Som skäl angavs att gärningen hade begåtts inom ramen för näringsverksamhet, att den tilltalade hade en särskild skyldighet att motverka illegala transaktioner, att transaktionerna skett under kort tid och på likartat sätt samt att det sammanlagda beloppet översteg beloppsgränserna för grovt brott. Hovrätten anslöt sig därmed till tingsrättens rubricering.

Domslut och påföljd

Hovrätten ändrade tingsrättens påföljd. I stället för fängelse dömdes den tilltalade till villkorlig dom och 140 dagsböter om 50 kronor vardera. Hovrätten bedömde att straffvärdet för det grova penningtvättsbrottet motsvarade fängelse sex månader, men att det saknades skäl att välja fängelse med hänsyn till vare sig straffvärde, brottets art eller tidigare brottslighet.

Tingsrätten hade dömt till fängelse i åtta månader. Hovrätten ändrade alltså påföljden till en icke frihetsberövande påföljd och ett bötesstraff.

Hovrätten lämnade tingsrättens beslut om näringsförbud oförändrat. Det innebär att näringsförbudet stod fast även efter hovrättens dom. Någon uppgift om häktningstid framgår inte av det material som lämnats.

Tingsrättens beslut om avgift till brottsofferfonden framgår av det tillhandahållna materialet, men hovrättens dom ändrar inte uttryckligen den delen i det återgivna beslutet. Hovrätten beslutade också om ersättning till försvarare och att staten skulle svara för kostnaden i hovrätten.