Rättspsykiatrisk vård efter grov fridskränkning

Tingsrätten har dömt den tilltalade för grov fridskränkning och bestämt påföljden till rättspsykiatrisk vård med särskild utskrivningsprövning. Domstolen fann att de påstådda gärningarna var styrkta och att de tillsammans utgjorde en upprepad kränkning av målsägandens integritet.

Händelsen och samtliga åtalspunkter

Åklagaren lade fram en gärningsbeskrivning med fem delgärningar som skulle bedömas som grov fridskränkning. Enligt åtalet ska den tilltalade, mot sin närstående målsägande, ha begått gärningarna mellan den 30 maj 2026 och den 25 juni 2026. Samtliga gärningar sades ha skett på en adress i Slite, och åtalet byggde på att de utgjorde led i en upprepad kränkning.

Den första åtalspunkten gällde ringa misshandel den 30 maj 2026. Enligt åtalet ska den tilltalade ha slagit målsäganden i ansiktet så att smärta och rodnad uppstod.

Den andra åtalspunkten gällde misshandel den 11 juni 2026. Enligt åtalet ska den tilltalade ha tagit tag om målsägandens nacke och dunkat målsägandens huvud i en kökslucka, vilket orsakade smärta.

Den tredje åtalspunkten gällde olaga hot den 11 juni 2026. Enligt åtalet ska den tilltalade ha hotat målsäganden med att skada honom med en kniv eller med ett liknande hot, på ett sätt som kunde förväntas framkalla allvarlig rädsla för den personliga säkerheten.

Den fjärde åtalspunkten gällde misshandel den 25 juni 2026. Enligt åtalet ska den tilltalade ha knuffat målsäganden flera gånger, varav målsäganden vid ett tillfälle åkte in i en vägg, och dessutom slagit målsäganden i huvudet. Det angavs att gärningen orsakade smärta och sårskada.

Den femte åtalspunkten gällde olaga hot den 25 juni 2026. Enligt åtalet ska den tilltalade ha hotat målsäganden med att slå ner och döda honom eller med ett liknande hot, på ett sätt som kunde förväntas framkalla allvarlig rädsla för den personliga säkerheten.

Den tilltalade förnekade brott men medgav att han vid vissa tillfällen kan ha puttat på målsäganden och uttalat vissa saker.

Rättens bedömning

Tingsrätten hörde den tilltalade, målsäganden och två vittnen. Tre larmsamtal spelades upp och fotografier granskades. Skriftlig bevisning i form av anmälningar och HR-rapporter lades också fram.

Domstolen konstaterade att målsägandens uppgifter i viss mån varit svåra att hålla isär, men att han ändå lämnat uppgifter som gjorde att varje händelse kunde utredas på ett tillfredsställande sätt. Uppgifterna ansågs dessutom ha bekräftats genom de avlyssnade larmsamtalen och i ett fall även genom ett vittnes uppgifter. Den tilltalade hade enligt domstolen inte kunnat eller velat bidra till utredningen.

Tingsrätten fann därför att det var styrkt att den tilltalade hade misshandlat och hotat målsäganden i enlighet med gärningsbeskrivningen. Gärningarna bedömdes sammantaget som grov fridskränkning.

Domslut och påföljd

För grov fridskränkning dömdes den tilltalade till rättspsykiatrisk vård med särskild utskrivningsprövning. Domstolen hänvisade till ett rättspsykiatriskt utlåtande som slog fast att gärningarna hade begåtts under påverkan av en allvarlig psykisk störning och att det fanns medicinska förutsättningar för rättspsykiatrisk vård. Eftersom risken för återfall bedömdes som hög skulle vården förenas med särskild utskrivningsprövning.

Tingsrätten beslutade också att den tilltalade skulle vara kvar i häkte tills domen fått laga kraft i frågan om påföljd. Han ska vidare betala 1 000 kronor till brottsofferfonden. Staten ska stå för kostnaderna för ersättning till försvarare och målsägandebiträde.