Fyra bidragsbrott vid ansökan om föräldrapenning

Den tilltalade döms för fyra fall av bidragsbrott efter att ha lämnat oriktiga uppgifter i ansökningar om föräldrapenning. Tingsrätten fann att han med uppsåt orsakat fara för felaktiga utbetalningar från Försäkringskassan. Påföljden bestämdes till villkorlig dom förenad med dagsböter.

Händelsen och samtliga åtalspunkter

Åklagaren väckte åtal för bidragsbrott enligt 2 § bidragsbrottslagen. Enligt gärningsbeskrivningen hade den tilltalade till Försäkringskassan lämnat oriktiga uppgifter i ansökningar om föräldrapenning genom att uppge att han skulle ha arbetat de lördagar och eller söndagar som han ansökt för, när han i stället hade arbetsfria dagar. Det påstods att detta orsakade fara för att föräldrapenning felaktigt skulle betalas ut med sammanlagt 28 157 kronor. Åtalet avsåg fyra tillfällen under perioden från och med den 15 februari 2024 till och med den 25 oktober 2024.

Tingsrätten behandlade dessa fyra tillfällen som fyra separata bidragsbrott. Det första avsåg perioden den 15 februari 2024 och betalning om 6 849 kronor. Det andra avsåg perioden den 13 maj 2024 och betalning om 6 849 kronor. Det tredje avsåg perioden den 6 augusti 2024 och betalning om 6 849 kronor. Det fjärde avsåg perioden den 14 oktober 2024 och betalning om 7 610 kronor. Alla gärningarna hänfördes till bidragsbrott enligt 2 § bidragsbrottslagen och tingsrätten angav att de skett på grund av att den tilltalade lämnat felaktiga uppgifter i ansökningarna om föräldrapenning.

Rättens bedömning

Den tilltalade medgav händelseförloppet men förnekade brott. Han uppgav att det var han som skickat in och signerat ansökningarna, att han inte hade granskat dem särskilt mycket och att han inte förstått att det var fel att ansöka om föräldrapenning för endast lördag och söndag utan att också ta ut föräldrapenning för fredagen före eller måndagen efter. Han uppgav också att han trodde att han gjorde rätt för sig och att han återbetalade pengarna när krav kom från Försäkringskassan.

Tingsrätten konstaterade att åklagarens gärningsbeskrivning var något otydlig eftersom den talade om lördagar och söndagar, medan de angivna datumen även omfattade andra veckodagar. Trots detta ansåg rätten att samtliga angivna datum omfattades av åtalet. Av den tilltalades egna uppgifter och övrig utredning fann tingsrätten det utrett att han ansökt om och beviljats föräldrapenning trots att han inte var schemalagd att arbeta de dagar som ansökningarna avsåg och trots att han inte tagit ut föräldrapenning i minst samma omfattning dagen före eller efter. Rätten ansåg också att han aktivt fyllt i att han skulle ha arbetat de aktuella dagarna, trots att detta inte stämde.

När det gällde uppsåtet uttalade tingsrätten att den som söker en förmån har ansvar för att ta reda på vilka villkor som gäller. Rätten ansåg att den tilltalade, genom att fylla i uppgifter som han inte förstod och ändå gå vidare med ansökningarna utan att söka stöd, måste ha insett risken för felaktiga utbetalningar. Genom att fortsätta och samtidigt intyga på heder och samvete att uppgifterna var riktiga bedömde tingsrätten att han visat likgiltighet inför risken för felaktiga utbetalningar. Han ansågs därför ha agerat med likgiltighetsuppsåt.

Domslut och påföljd

Den tilltalade dömdes för fyra fall av bidragsbrott enligt 2 § bidragsbrottslagen. Tingsrätten bestämde påföljden till villkorlig dom. Den villkorliga domen förenades med 40 dagsböter om 110 kronor, vilket motsvarar 4 400 kronor.

Tingsrätten beslutade också att den tilltalade ska betala avgift till brottsofferfonden med 1 000 kronor. Något skadestånd redovisas inte i materialet.