Tingsrätten dömde för olaga hot

Den tilltalade dömdes av tingsrätten för olaga hot efter ett telefonsamtal till polisens kontaktcenter den 22 mars 2025. Tingsrätten fann att hotet var ägnat att framkalla allvarlig rädsla och att den tilltalade hade handlat med uppsåt. Den tidigare utdömda påföljden skulle avse även den nya brottsligheten.

Händelsen och samtliga åtalspunkter

Åtalet avsåg en gärning, olaga hot enligt 4 kap. 5 § första stycket brottsbalken, som enligt stämningsansökan begicks den 22 mars 2025 på okänd plats i Sverige. Enligt åtalet hotade den tilltalade en operatör vid polisens kontaktcenter genom att påtala att om polisen inte slutade att trakassera honom skulle han placera ut krypskyttar som var bra på att skjuta, eller använda liknande uttryck. Åklagaren gjorde gällande att hotet var sådant att målsäganden kunde förväntas känna allvarlig rädsla för sin eller annans personliga säkerhet och att gärningen begicks med uppsåt.

Den tilltalade förnekade brott. Under utredningen hördes den tilltalade och målsäganden. Som skriftlig bevisning lades bland annat anmälan, skärmdump från polisens kontaktcenter, promemoria avseende en LEK-begäran om ett telefonnummer, samt promemoria och nedläggningsbeslut fram.

Rättens bedömning

Tingsrätten utgick från målsägandens uppgifter och fann inte skäl att ifrågasätta dem. Målsäganden hade berättat att hon tog emot samtalet den aktuella dagen och att inringaren sade att han skulle placera ut krypskyttar kring polishuset där han bodde samt att han inte skulle tveka att trycka på avtryckaren. Hon uppfattade hotet som allvarligt och kontaktade sin förundersökningsledare efter samtalet.

Domstolen bedömde att utredningen visade att det var den tilltalade som uttalat hotet. Tingsrätten hänvisade bland annat till uppgifter om telefonnumret, till promemorian om LEK-begäran och till att den tilltalade i ett tidigare samtal med polisen hade nämnt uppgifter om en blöja, vilket också förekom i det aktuella samtalet. Även uppgiften om att inringaren skulle ha presenterat sig som Mikael sågs som besvärande för den tilltalade. Sammantaget ansåg tingsrätten att det inte kunde dras någon annan rimlig slutsats än att den tilltalade låg bakom hotet.

När det gällde brottets innebörd ansåg tingsrätten att uttalandet inte kunde förstås på annat sätt än som ett hot om allvarligt våld mot personer som arbetade i det aktuella polishuset. Även om målsäganden arbetade på polisens kontaktcenter och inte i det polishus som hon uppfattade att hotet riktades mot, bedömde domstolen att hotet var ägnat att framkalla allvarlig rädsla för annans personliga säkerhet. Tingsrätten fann därför att gärningen utgjorde olaga hot och att den tilltalade agerat med uppsåt. Åtalet ansågs styrkt.

Domslut och påföljd

Den tilltalade dömdes för olaga hot begånget den 22 mars 2025. Tingsrätten beslutade att den tidigare utdömda påföljden skulle avse även den nya brottsligheten. Det innebär att den tidigare skyddstillsynen fick omfatta även den aktuella gärningen.

Tingsrätten beslutade också att sekretessen enligt 35 kap. 13 § offentlighets- och sekretesslagen skulle fortsätta att gälla för uppgifterna i yttrandet från den särskilda personutredningen som lagts fram vid förhandlingen inom stängda dörrar. Den tilltalade skulle dessutom betala 1 000 kronor till brottsofferfonden. Staten skulle ersätta försvararen med 21 973 kronor, och den tilltalade skulle återbetala 13 183 kronor av kostnaderna till staten.