Synnerligen grovt narkotikabrott och grovt narkotikabrott i hovrätten

Hovrätten har prövat ett överklagande av tingsrättens dom i ett mål om narkotikabrott. För den tilltalade ändrades domen delvis: hovrätten dömde den tilltalade även för synnerligen grovt narkotikabrott under perioden 1 september 2020–30 april 2021 och höjde fängelsestraffet från fyra år till sex år och sex månader. Tingsrättens friande del avseende det synnerligen grova narkotikabrottet upphävdes alltså. Hovrätten fastställde däremot tingsrättens dom i fråga om det grova narkotikabrottet avseende den 29 november 2022.

Om händelsen och åtalet

Målet gällde narkotikahantering som enligt hovrätten skett under en längre sammanhängande period genom chattar i ett krypterat kommunikationssystem. Hovrätten utgick från att den tilltalade brukat flera konton och att meddelandena avsåg amfetamin, kokain och cannabis. Domstolen ansåg att kommunikationen visade planläggning, inköp, förvaring, innehav och överlåtelser av narkotika tillsammans med andra.

I hovrätten gällde åtalet för den tilltalade flera delhändelser. För tillfälle A, den 1–25 september 2020, ansåg hovrätten att den tilltalade tillsammans med annan förvarat, förpackat delar av och innehaft omkring 14,5 kilo amfetamin som därefter överlåtits. För tillfälle B, den 15 september 2020, fann hovrätten inte styrkt att den tilltalade tillsammans med annan förvarat och innehaft omkring 450 gram kokain, och åtalet ogillades i den delen. För tillfälle C, den 29 september–2 oktober 2020, ansåg hovrätten att den tilltalade tillsammans med annan förvarat, innehaft och överlåtit omkring 650 gram amfetamin. För tillfälle E, den 1–6 december 2020, fann hovrätten att åklagaren inte styrkt att den tilltalade förvärvat, förvarat, innehaft och överlåtit omkring 15 kilo cannabis, och åtalet ogillades i den delen. För tillfälle F, den 29 januari 2021, ansåg hovrätten att den tilltalade tillsammans med annan förvarat och innehaft omkring 2 kilo amfetamin som därefter överlåtits. För tillfälle G, februari–12 mars 2021, fann hovrätten att den tilltalade tillsammans med annan förvärvat, förvarat, innehaft och överlåtit omkring 15 kilo amfetamin. För tillfälle H, den 20 april 2021, ansåg hovrätten att den tilltalade förvarat, innehaft och överlåtit 970 gram amfetamin.

Hovrätten slog fast att de delhändelser som styrkts skulle bedömas som ett och samma brott. Till skillnad från tingsrätten ansåg hovrätten att den tilltalade skulle dömas för synnerligen grovt narkotikabrott, eftersom han i organiserad form hanterat en synnerligen stor mängd narkotika. Hovrätten angav att den tilltalade sammantaget lastades för cirka 29,5 kilo amfetamin, utan dubbelräkning. Tingsrätten hade däremot frikänt honom från åtalet om synnerligen grovt narkotikabrott och dömt honom för grovt narkotikabrott för den 29 november 2022.

Rättens bedömning och bevisning

Hovrätten byggde sin bevisvärdering främst på meddelanden från det krypterade systemet ANOM, tillsammans med uppspelade förhör från tingsrätten och övrig utredning. Domstolen uttalade att det inte fanns någon särskild regel för värdering av ANOM-bevisning, utan att den skulle prövas enligt fri bevisprövning.

Den tilltalade medgav i hovrätten att det var han som brukade vissa konton och skrev meddelandena från dem. Hovrätten ansåg att detta fick stöd av brukaranalysen och godtog erkännandet. Genom meddelandena och brukaranalysen fann hovrätten att narkotikatermer som ”tutti”, ”bruno”, ”K” och liknande avsåg amfetamin, kokain och cannabis.

Vid bedömningen av de enskilda tillfällena gjorde hovrätten olika slutsatser. För tillfälle A fann hovrätten att meddelandena visade att den tilltalade och en annan person inventerade sitt gemensamma amfetamininnehav, planerade förpackning och leveranser och att delar därefter överläts. För tillfälle C ansågs kommunikationen visa att den tilltalade och en annan person gemensamt planerade försäljning och överlämnande av amfetamin. För tillfälle F och G ansåg hovrätten att konversationerna visade fortsatt gemensam hantering av amfetamin och efterföljande försäljning. För tillfälle H visade meddelanden, telefonsamtal och polisspaning att den tilltalade överlåtit amfetamin till en annan person, som senare stoppades med narkotikan i bilen.

Hovrätten gjorde dock en annan värdering än tingsrätten i fråga om rubriceringen. Eftersom den tilltalade enligt hovrätten hanterat en synnerligen stor mängd narkotika i organiserad form skulle gärningen bedömas som synnerligen grovt narkotikabrott. Några försvårande omständigheter som höjde straffvärdet över minimistraffet ansågs inte ha framkommit.

Domslut och påföljd

Hovrätten dömde den tilltalade för synnerligen grovt narkotikabrott enligt 1 § första stycket 1, 3, 4 och 6 samt 3 § andra stycket narkotikastrafflagen i dess lydelse före den 1 juli 2023, med gärningstid den 1 september 2020–30 april 2021. Hovrätten ändrade därmed tingsrättens dom i ansvarsdelen. Påföljden bestämdes till fängelse 6 år och 6 månader, vilket var en höjning jämfört med tingsrättens fängelsestraff på 4 år.

Hovrätten fann att den tilltalade hade varit häktad med restriktioner under omkring ett års tid och beaktade detta i straffmätningen. Den tilltalade skulle vara fortsatt häktad till dess fängelsestraffet fick verkställas.

Hovrätten förverkade 193 385 kronor från den tilltalade såsom utbyte av narkotikabrott. Tingsrätten hade tidigare förverkat 76 000 kronor samt 45 614 kronor i kontanter och hade avslagit yrkandet om värdeförverkande av vinning av försåld narkotika. Hovrätten bedömde att den tilltalades nettovinst från brottsligheten uppgått till minst 315 000 kronor, men att 76 000 kronor och 45 615 kronor kunde räknas av eftersom de kunde utgöra del av brottsutbytet. Hovrätten fastställde kvarstaden avseende 76 000 kronor.

Hovrätten fastställde även tingsrättens beslut om förverkande och beslag i övrigt. Den tilltalade ålades inte någon kontaktförbudsfråga i det material som lämnats. Han ska inte heller i denna dom betala någon angiven brottsofferfondsavgift i hovrättsdelen av beslutet. Tingsrättens avgift till brottsofferfonden framgår dock av underlaget men ändrades inte uttryckligen i hovrättens avgörande som redovisats här.

Fakta