Villkorlig dom efter misshandel i bostad

Den tilltalade döms för misshandel som enligt åtalet ska ha begåtts den 7 juni 2026. Tingsrätten fann att det var styrkt att den tilltalade hade utsatt målsäganden för våld i en bostad, men inte att han hade tagit strypgrepp om hennes hals eller dunkat henne i väggen. Påföljden bestämdes till villkorlig dom förenad med samhällstjänst i 120 timmar.

Händelsen och samtliga åtalspunkter

I målet åtalades den tilltalade för en gärning, rubricerad som misshandel enligt 3 kap. 5 § brottsbalken. Enligt gärningsbeskrivningen hade han den 7 juni 2026 i en bostad puttat målsäganden, greppat tag om hennes nacke och tryckt ner hennes kropp, utdelat flera sparkar mot hennes kropp, flera gånger tagit strypgrepp om hennes hals, flera gånger greppat tag om och dragit i hennes handled, flera gånger dunkat henne i väggen samt flera gånger dragit henne i håret och i hennes kropp. Vid flera av dessa tillfällen ska han enligt åtalet ha dragit målsäganden nedför en trappa och vid ett annat tillfälle dragit henne så att hon föll ner från en säng. Målsäganden uppgavs ha fått smärta, blånad, rivmärken och svullnad.

Tingsrätten gick inte på åtalet i dess helhet. Domstolen ansåg att det var tillförlitligt utrett att den tilltalade hade agerat på det sätt som åklagaren gjort gällande, med undantag för påståendena om stryptag och att målsäganden dunkats i väggen. Den tilltalade dömdes därför för misshandel den 7 juni 2026, men inte för dessa två påstådda moment i gärningen.

Rättens bedömning

Tingsrätten utgick från att både målsäganden och den tilltalade hade varit alkohol- och narkotikapåverkade under händelseförloppet och att deras uppgifter därför måste bedömas med viss försiktighet. Målsägandens berättelse ansågs ändå vara lång, detaljrik, nyanserad och utan tydliga överdrifter. Domstolen fäste vikt vid att hon varit försiktig med sådant hon varit osäker på och att hennes uppgifter i huvudsak varit konstanta över tid.

Målsägandens uppgifter fick stöd av flera andra uppgifter och av den tekniska bevisningen. Ett vittne berättade att målsäganden ringde mycket ledsen och uppgav att den tilltalade misshandlat henne. Vittnet berättade också att målsäganden sagt att hon hade ont i handleden och skador över hela kroppen. Ett annat vittne hörde bråk och ett skrik på hjälp från kvinnan och hjälpte henne när hon kom ut i trädgården. Journalanteckningar, fotografier och rättsintyg visade enligt tingsrätten en skadebild med blåmärken, svullnad och rivmärken som var förenlig med uppgifterna om upprepat trubbigt våld. Rättsintyget bedömdes också tala starkt för att skadorna orsakats på det sätt som målsäganden beskrev.

Tingsrätten ansåg att den tilltalades uppgifter inte rubbade bevisningen i sådan grad att skuldfrågan påverkades. Hans redogörelse bedömdes som svepande och osammanhängande och lämnade ingen förklaring till målsägandens totala skadebild. Domstolen noterade också att hans uppgifter om händelseförloppet inte stämde med annan utredning, bland annat sms som han skickat på morgonen den 7 juni 2026. Sammantaget fann tingsrätten att det var ställt utom rimligt tvivel att den tilltalade gjort sig skyldig till misshandel.

Domslut och påföljd

Den tilltalade döms för misshandel enligt 3 kap. 5 § brottsbalken, begången den 7 juni 2026. Påföljden bestämdes till villkorlig dom i förening med samhällstjänst 120 timmar. Tingsrätten angav att straffvärdet motsvarade fyra månaders fängelse om fängelse hade valts som påföljd.

Den tilltalade ska också betala skadestånd till målsäganden med 28 403 kr. Därutöver ska han betala ränta enligt 6 § räntelagen från den 7 juni 2026 och på ett mindre belopp från den 10 juni 2026, enligt vad som anges i domen. Han ska även betala 1 000 kr till brottsofferfonden. Slutligen ska han återbetala 168 948,95 kr av kostnaderna till staten.