Polisledare fälld för tjänstefel vid olaglig kroppsbesiktning

Den tilltalade, en jourhavande förundersökningsledare vid polismyndigheten, har vid Hovrätten för Döld namn dömts för tjänstefel efter att ha fattat beslut om kroppsbesiktning genom blod- och urinprov utan laglig grund. Hovrätten ändrar tingsrättens tidigare frikännande dom och dömer till dagsböter samt ålägger den tilltalade att ersätta staten för försvararkostnader och målsägandens ombudskostnader.

Överklagandet och hovrättens prövning

Åklagaren överklagade tingsrättens dom, där den tilltalade tidigare frikänts från tjänstefel. I hovrätten inskränktes åtalet till beslutet om kroppsbesiktning av en målsägande, utförd den 8 februari 2024. Hovrätten har tagit del av ljud- och bildupptagningar, vittnesförhör och tingsrättens referat av målsägandens redogörelse.

Hovrätten konstaterar att den tilltalade, trots sitt påstående om skälig misstanke om grov vårdslöshet i trafik, inte hade fog för beslutet. Utredningen visar att det saknades tillräckligt stöd för att målsäganden var skäligen misstänkt för något brott. Den tilltalades bedömning var “uppenbart oriktig” och icke ursäktlig, trots att uppgifterna från inblandade poliser bedöms ha varit osäkra.

Ändrad påföljd och ekonomiska konsekvenser

Hovrätten bedömer att den tilltalade agerat oaktsamt i sin myndighetsutövning och dömer för tjänstefel enligt 20 kap. 1 § första stycket brottsbalken. Påföljden fastställs till 40 dagsböter à 600 kronor.

Utöver bötesstraffet ska den tilltalade:

• Ersätta staten med 15 000 kronor i försvararkostnad.
• Ersätta staten för målsägandens ombud med 4 065 kronor (varav 3 252 kronor för arbete och 813 kronor för mervärdesskatt).
• Betala 1 000 kronor i avgift till brottsofferfonden.

Jämförelse med tingsrättens dom

I tingsrätten frikändes den tilltalade från samma åtalspunkt om tjänstefel, och staten skulle enligt tingsrättens beslut stå för samtliga kostnader för målsägandens ersättning (45 906 kronor totalt). Hovrätten prövade målet i sak och ändrade alltså grundfrågan om ansvar, trots tingsrättens tidigare fria uttalande.

Rättens resonemang

Hovrätten framhåller att beslut om tvångsmedel, särskilt kroppsbesiktning, kräver strikt rättssäkerhet och skälig misstanke. Den tilltalades avgörande om ett så kallat “bevisprov” saknade rättslig grund och utgjorde ett oaktsamt åsidosättande av tjänsteplikten. Gärningen bedöms inte som ringa med hänsyn till ingreppets allvar och det men som orsakades målsäganden.