Människorov vid källare och lägenhet prövat i hovrätten

Hovrätten har prövat ett överklagande av tingsrättens dom i ett mål om bland annat människorov, medhjälp till människorov och underlåtenhet att avslöja brott. Hovrätten fastställde tingsrättens dom i huvudsak, men ändrade den så att en medtilltalad frikändes och två andra tilltalade friades från åtalet om underlåtenhet att avslöja brott. För den tilltalade som artikelns fokus gäller stod tingsrättens fällande dom för människorov fast, men hovrätten justerade påföljden till fyra års fängelse och beslutade att han skulle vara kvar i häkte tills straffet får verkställas.

Om händelsen och åtalet

Åtalet gällde först och främst människorov. Enligt hovrätten hade målsäganden förts mellan olika platser i Stockholmsområdet och hållits inspärrad i en lägenhet och en källare. Hovrätten fann det styrkt att den tilltalade tillsammans med en medtilltalad med våld och hot om våld, bland annat med en pistolattrapp, hade bemäktigat sig målsäganden och hållit henne frihetsberövad i syfte att utpressa henne. Hovrätten ansåg också att målsäganden hade utsatts för våld i källaren, bland annat genom slag mot kroppen.

Utöver människorovet prövades åtal om medhjälp till människorov mot en annan tilltalad samt åtal om underlåtenhet att avslöja människorov respektive olaga frihetsberövande mot två tilltalade. Hovrätten ogillade dessa åtalsdelar. För den medåtalade som enligt hovrätten inte kunde fällas för medhjälp till människorov ansågs utredningen inte visa att han deltagit i eller främjat gärningen på ett sätt som medför straffansvar. När det gällde de två personer som åtalats för underlåtenhet att avslöja brott ansåg hovrätten att det inte var visat att de hade kunnat avslöja brottet utan fara för sig själva.

Hovrätten uttalade att den tilltalade och hans medtilltalade hade agerat tillsammans och i samförstånd. Brottet människorov bedömdes inte som mindre grovt eftersom frihetsberövandet pågått under flera dygn och innehöll förnedrande inslag. Hovrätten gjorde inga andra rubriceringsbedömningar än tingsrätten.

Rättens bedömning och bevisning

Hovrätten tog del av i huvudsak samma bevisning som tingsrätten. Bevisningen bestod bland annat av målsägandens berättelse, mobiltelefonpositioneringar, chattmeddelanden och övervakningsfilmer. Hovrätten ansåg att den tekniska bevisningen starkt stödde målsägandens uppgifter om förflyttningar mellan olika platser och om vistelsen i källaren. Den gav också stöd för att hon varit fastbunden vid ett element med ett tygband som senare återfanns i en bostad.

Hovrätten lade särskild vikt vid avlyssnade samtal och meddelanden där den tilltalade själv beskrev hur målsäganden hölls fången och utsattes för hot och våld i syfte att få fram pengar. Domstolen fann att det inte fanns någon annan rimlig förklaring till kommunikationen än att den bekräftade målsägandens uppgifter. Hovrätten ansåg därför att gärningspåståendet var styrkt.

När det gällde en del av händelseförloppet i källaren gjorde hovrätten en något tydligare bedömning än tingsrätten och fann att det var visst att målsäganden även hade utsatts för våld genom slag mot kroppen. I övrigt instämde hovrätten i tingsrättens bedömning av vilka gärningsmoment som var bevisade.

Domslut och påföljd

Hovrätten fastställde att den tilltalade skulle dömas för människorov enligt 4 kap. 1 § brottsbalken. Tingsrättens dom ändrades dock i påföljdsdelen. Hovrätten bestämde fängelsestraffet till fyra år. Domstolen angav att minimistraffet för människorov är fyra års fängelse och att den tilltalades delaktighet, vid en straffvärdebedömning, motsvarade detta straff. Hovrätten beaktade också den tid han hade varit frihetsberövad med restriktioner.

Hovrätten fastställde även att den tilltalade skulle vara kvar i häkte tills fängelsestraffet får verkställas. Beslutet om skadestånd ändrades inte. Hovrätten gjorde ingen annan bedömning än tingsrätten i skadeståndsfrågan, men det exakta beloppet framgår inte av hovrättens avgörande i den text som tillhandahållits. Hovrätten lämnade också tingsrättens beslut om beslag och sekretess oförändrade. Dessutom förklarades att en mobiltelefon skulle tas i beslag och förverkas, eftersom den innehöll filmsekvenser som bedömdes utgöra en pornografisk skildring av ett barn.

Hovrätten fastställde alltså i huvudsak tingsrättens dom, men frikände en medtilltalad från medhjälp till människorov och ogillade åtal om underlåtenhet att avslöja brott mot två andra tilltalade. För den tilltalade som artikeln gäller bestod fällningen för människorov, medan påföljden och häktningen bekräftades av hovrätten.