Två fall av olaga hot ledde till villkorlig dom

Den tilltalade döms för två fall av olaga hot efter att ha skickat hotbrev till målsäganden vid två tillfällen i februari 2025. Tingsrätten fann det ställt utom rimligt tvivel att den tilltalade skrivit breven och att innehållet utgjorde straffbara hot. Påföljden bestämdes till villkorlig dom förenad med dagsböter, och den tilltalade ska också betala skadestånd, avgift till brottsofferfonden samt ersättning till staten.

Händelsen och samtliga åtalspunkter

Enligt åtalet gällde den första gärningen olaga hot den 12 februari 2025. Den tilltalade påstods då ha hotat målsäganden genom att i ett brev skriva att denne skulle "försvin härifrån! Annars skjuter jag dig". Gärningen påstods ha inträffat på en arbetsplats i Umeå kommun. Den andra åtalspunkten avsåg också olaga hot och gällde den 20 februari 2025. Då påstods den tilltalade ha hotat målsäganden genom att i ett brev skriva bland annat att målsäganden skulle sätta en vakt framför dörren och att den tilltalade inte gav "sista chans". Båda gärningarna bedömdes av tingsrätten som olaga hot enligt 4 kap. 5 § första stycket brottsbalken, och den tilltalade dömdes för båda tillfällena.

I utredningen kom det fram att målsäganden var enhetschef på ett vårdboende och att den tilltalade tidigare hade varit anställd där. Målsäganden berättade att det hade förekommit tidigare ofredanden på arbetsplatsen, men att de aktuella breven var riktade mot honom personligen. Han uppgav också att han kontaktade sin chef och polisen efter det första brevet och att hans oro förstärktes efter det andra brevet. Vittnet, som arbetade nära målsäganden, berättade att hon såg klottret och breven och att målsäganden tog det hårt. Hon uppgav också att han kände sig otrygg efter händelserna.

Den tilltalade förnekade båda gärningarna och bestred även det enskilda anspråket. Han uppgav att han inte skrivit breven och att han ansåg att han blivit orättvist behandlad i samband med att hans anställning avslutades. Han hänvisade också till att han hade svårt att skriva och att någon annan kunde ha försökt sätta dit honom. Vittnet berättade att en jämförelse mellan en logg som den tilltalade skrivit i arbetet och hotbreven gjorde att de reagerade på en likhet i handstilen.

Rättens bedömning

Tingsrätten fäste stor vikt vid den skriftliga bevisningen, särskilt en jämförande handstilsundersökning från Nationellt forensiskt centrum, NFC. Enligt domen jämfördes de två hotbreven med handskrifter som ostridigt var gjorda av den tilltalade. NFC fann betydelsefulla likheter i bland annat stilintryck, proportioner, avstånd, streckkvalitet, skrivskicklighet och utformning av vissa bokstäver. Inga betydelsefulla olikheter noterades. NFC:s slutsats var att likheterna var av sådan art och omfattning att de starkt talade för att breven skrivits av den tilltalade.

Tingsrätten bedömde att bevisvärdet av handstilsundersökningen var mycket högt och ansåg det i praktiken uteslutet att någon annan än den tilltalade skrivit hotbreven. Domstolen prövade även försvarets alternativhypotes om att någon annan skulle ha försökt imitera den tilltalades handstil för att rikta misstankar mot honom, men fann den mycket långsökt och utan stöd. Mot den bakgrunden ansåg tingsrätten att det var ställt utom rimligt tvivel att det var den tilltalade som skrivit breven.

När det gällde brottens innehåll ansåg tingsrätten att hoten var sådana att de kunde framkalla allvarlig rädsla hos målsäganden. Det första brevet innehöll ett hot om att målsäganden skulle skjutas, och det andra brevet förstärkte hotbilden. Av förhören med målsäganden och vittnet framgick också att hoten faktiskt skapade oro och otrygghet. Domstolen fann därför att båda gärningarna uppfyllde rekvisiten för olaga hot.

Domslut och påföljd

Tingsrätten dömde den tilltalade för två fall av olaga hot. Påföljden bestämdes till villkorlig dom. Den villkorliga domen förenades med 70 dagsböter om 50 kronor, vilket innebär ett bötesbelopp på 3 500 kronor.

Den tilltalade ska också betala skadestånd till målsäganden med 10 000 kronor. Ränta ska utgå enligt räntelagen från den 20 februari 2025. Tingsrätten beslutade vidare att beslaget av brev ska bestå tills domen vinner laga kraft. Den tilltalade ska dessutom betala 1 000 kronor till brottsofferfonden.

När det gäller kostnaderna beslutade tingsrätten att staten ska ersätta försvararen med 49 623 kronor, och att den tilltalade ska återbetala 4 962 kronor av denna kostnad till staten.