Grov fridskränkning och hot mot tidigare partner

Tingsrätten dömde den tilltalade för grov fridskränkning och olaga hot. Samtidigt ogillades åtalet för en del av den påstådda misshandeln inom ramen för grov fridskränkning. Påföljden bestämdes till skyddstillsyn med särskild föreskrift om deltagande i relationsvåldsprogram. Den tilltalade ska också betala skadestånd till målsägandena, avgift till brottsofferfonden och viss ersättning till staten.

Händelsen och samtliga åtalspunkter

Åtalet för grov fridskränkning avsåg gärningar mot målsäganden, som den tilltalade hade haft en nära relation med. Enligt domen hade de varit tillsammans under cirka ett år, huvudsakligen under 2022, och de bodde inte tillsammans. Den åtalade perioden för grov fridskränkning var mellan den 2 januari 2022 och den 11 februari 2023.

Tingsrätten redovisade flera enskilda gärningar som ingick i åtalet om grov fridskränkning. För gärningen den 10–20 augusti 2022, rubricerad misshandel, ansågs den tilltalade ha slagit målsäganden på armen, hållit fast henne och sparkat henne två gånger på höften med träskor, vilket orsakat smärta och blåmärken. För gärningen den 1–13 september 2022, också rubricerad misshandel, ansågs han ha greppat ett hårt tag om målsägandens axel, vilket orsakat smärta och blåmärken på baksidan av axeln. För gärningen den 6–16 oktober 2022, rubricerad misshandel, ansågs han ha sparkat målsäganden med träskor utomhus i Örnsköldsvik, vilket orsakat smärta och blåmärke på vänster ben.

Vidare avsåg åtalet misshandel den 20–28 november 2022, då den tilltalade enligt domen hade tagit sina båda händer runt målsägandens hals och strypt henne så att hon fick smärta och andnöd. För gärningen någon gång mellan den 1 och 5 december 2022, rubricerad misshandel, ansågs han ha bitit målsäganden i ryggen, vilket orsakat smärta och bitmärke. För gärningen den 4 januari 2023, rubricerad misshandel, ansågs han ha slitit ut målsäganden ur sitt fordon så att hon landade på ena axeln, vilket orsakade smärta, blåmärken och rörelsebortfall i armen.

Den allvarligaste gärningen inom åtalet om grov fridskränkning avsåg den 11 februari 2023. Enligt gärningsbeskrivningen hade den tilltalade då kastat ned målsäganden på golvet, slängt in henne i en balkongdörr och dunkat hennes huvud flera gånger i dörren samt tagit stryptag på henne så att hon tappade medvetandet. Därefter hade han enligt åtalet sparkat och slagit målsäganden på kroppen när hon låg kvar på golvet. Tingsrätten fann det utrett att den tilltalade hade gjort sig skyldig till gärningen men ansåg inte att det var styrkt att han hade slagit målsäganden vid just detta tillfälle.

Utöver dessa gärningar hade åklagaren också påstått att den tilltalade vid flera ytterligare tillfällen under perioden mellan den 2 januari 2022 och den 11 februari 2023 hade misshandlat målsäganden genom att slå och eller sparka henne, vilket orsakat smärta och blåmärken. Den delen av åtalet avsåg en misshandel som åklagaren hänförde till grov fridskränkning, men tingsrätten ansåg att påståendet var alltför vagt beskrivet i tid, plats och gärningsmoment. Den delen ogillades därför.

Tingsrätten prövade också ett separat åtal för olaga hot. Detta avsåg den 30 december 2024, då den tilltalade enligt gärningsbeskrivningen hade hotat en annan målsägande genom att säga att han skulle slå sönder eller ihjäl henne eller något med liknande innebörd. Enligt domen var den tilltalade aggressiv under händelseförloppet och slog hål i en vägg. Tingsrätten fann det styrkt att han gjort sig skyldig till olaga hot, men ansåg inte att det var utrett att hotet förstärkts genom att han hade slagit hål i en vägg.

Rättens bedömning

Tingsrätten ansåg att målsägandens berättelse i huvudsak var trovärdig och att den hade starkt stöd i övrig bevisning. Domstolen lade vikt vid hennes sätt att berätta, att hon varit tydlig och sammanhängande trots att lång tid hade gått, samt att hennes uppgifter i stort stämde med vad hon tidigare berättat. Hennes uppgifter stöddes enligt domstolen av fotografier av skador, journalanteckningar, vittnesuppgifter och videofilmer.

När det gällde grov fridskränkning bedömde tingsrätten att bevisningen visade att den tilltalade gjort sig skyldig till sju fall av misshandel mot målsäganden inom ramen för en nära relation. Domstolen fann att gärningarna under den cirka sex månader långa perioden var tillräckligt många och allvarliga för att var och en skulle ses som led i en upprepad kränkning av målsägandens integritet. De bedömdes också vara ägnade att allvarligt skada hennes självkänsla. Därmed skulle den tilltalade dömas för grov fridskränkning.

För olaga hot ansåg tingsrätten att målsägandens uppgifter fick starkt stöd av vittnen som hade hörts om händelsen. Domstolen bedömde att det var styrkt bortom rimligt tvivel att den tilltalade hotat henne på det sätt som åklagaren påstått. Däremot ansågs inte utredningen visa att han orsakat ett hål i väggen, eftersom ingen av de hörda hade sett detta och det saknades tillräckligt underlag för slutsatsen.

Domslut och påföljd

Den tilltalade dömdes för grov fridskränkning och olaga hot. Påföljden bestämdes till skyddstillsyn. Skyddstillsynen förenades med föreskrift om att den tilltalade ska delta i det relationsvåldsprogram som Kriminalvården finner lämpligt. Övervakare ska utses av frivården.

Tingsrätten bestämde skadeståndet till målsäganden i den första delen till 60 000 kronor jämte ränta enligt räntelagen från den 11 februari 2023. För den andra målsäganden bestämdes skadeståndet till 10 000 kronor jämte ränta från den 30 december 2024. Den tilltalade ska också betala 1 000 kronor till brottsofferfonden.

Domstolen beslutade vidare att staten skulle stå för delar av kostnaderna för försvarare och målsägandebiträde, men att den tilltalade skulle betala tillbaka 10 000 kronor av kostnaderna till staten.