Villkorlig dom för bokföringsbrott

Tingsrätten dömer den tilltalade för bokföringsbrott efter att ha funnit att affärshändelser på bolagets bankkonto inte hade bokförts under den relevanta perioden. Påföljden bestäms till villkorlig dom i förening med 40 dagsböter om 220 kronor. Den tilltalade ska också betala avgift till brottsofferfonden och återbetala kostnader till staten.

Händelsen och samtliga åtalspunkter

Åtalet avsåg en enda punkt: bokföringsbrott enligt 11 kap. 5 § 1 st brottsbalken. Enligt gärningsbeskrivningen hade den tilltalade varit formell företrädare för ett aktiebolag med säte i Stockholms kommun och ansvarig för att bokföringsskyldigheten fullgjordes. Bolaget försattes i konkurs den 5 februari 2025. Åklagaren gjorde gällande att den tilltalade åsidosatt bokföringsskyldigheten genom att underlåta att löpande bokföra uppkomna affärshändelser, och att affärshändelser på bolagets bankkonto inte hade bokförts under perioden 1 mars 2024 till 19 juni 2024. Åtalet avsåg också att bristerna hade skett i Södertälje kommun och att de medfört att rörelsens förlopp inte i huvudsak kunnat bedömas med ledning av bokföringen.

Tingsrätten justerade dock tidsperioden i sin bedömning. Domstolen fann det visat att affärshändelser på bolagets bankkonto inte hade bokförts under perioden 3 mars 2024 till 13 juni 2024. Tingsrätten ansåg däremot inte att det var visat att det funnits bokföringspliktiga affärshändelser mellan den 1 och 2 mars 2024 eller mellan den 14 och 19 juni 2024, och den tilltalade dömdes därför inte för dessa datum.

Rättens bedömning

Tingsrätten konstaterade först att den tilltalade var formell företrädare för bolaget och ansvarig för att bokföringsskyldigheten fullgjordes enligt bokföringslagen under den aktuella tidsperioden. Av den åberopade kontoanalysen framgick att det förekommit in- och utbetalningar på bolagets konto inom den period som omfattades av brottet. Av underrättelsen från konkursförvaltaren framgick att bokföring var förd till och med den 12 februari 2024 trots att affärshändelser därefter hade ägt rum. Mot den bakgrunden ansåg domstolen att det var visat att affärshändelser inte bokförts under den relevanta perioden och att åsidosättandet medfört att rörelsens förlopp inte i huvudsak kunnat bedömas med ledning av bokföringen.

När det gällde skuldfrågan ansåg tingsrätten att den tilltalade visste att bokföringsskyldighet förelåg. Domstolen godtog inte helt att det funnits en bokförare, men fann att den tilltalades uppgifter inte kunde lämnas utan avseende. Samtidigt ansåg tingsrätten att den tilltalade inte kontaktat någon annan som kunde hjälpa till med bokföringen när den uppgivna bokföraren slutade svara, och inte heller själv tagit över bokföringsarbetet eller kontrollerat att bokföringen verkligen utfördes. Därmed ansåg domstolen att den tilltalade insett risken för att bolaget inte fullgjorde sin bokföringsskyldighet och varit likgiltig inför detta. Tingsrätten bedömde därför att gärningen begåtts med likgiltighetsuppsåt och att den tilltalade skulle dömas för uppsåtligt bokföringsbrott.

Domslut och påföljd

Påföljden bestämdes till villkorlig dom förenad med 40 dagsböter om 220 kronor, vilket motsvarar totalt 8 800 kronor. Tingsrätten hänvisade till att gärningens straffvärde motsvarade ett kortare fängelsestraff men att det saknades skäl att tro att den tilltalade skulle begå nya brott. Tidigare belastning påverkade inte valet av straff.

Den tilltalade ska också betala en avgift på 1 000 kronor till brottsofferfonden. Vidare fastställde domstolen att staten ska ersätta försvararkostnaderna med 26 144 kronor och att den tilltalade ska återbetala hela detta belopp till staten.