Fängelse för hot mot tjänsteman

Den tilltalade döms av Dold domstol för hot mot tjänsteman. Domstolen bedömde att ett tidigare åtal om grovt hot mot tjänsteman inte var styrkt som grovt, utan att gärningen i stället skulle rubriceras som hot mot tjänsteman av normalgraden. Påföljden bestämdes till fängelse i tre månader. Den tilltalade ska också betala skadestånd, avgift till brottsofferfonden och stå för vissa kostnader genom staten.

Händelsen och samtliga åtalspunkter

Åtalet gällde en enda punkt. Den tilltalade åtalades för grovt hot mot tjänsteman enligt 17 kap. 1 § andra stycket brottsbalken. Enligt gärningsbeskrivningen hade han den 18 mars 2026 angripit en civil utredare vid Polismyndigheten med hot om våld och eller dödande för att hämnas en åtgärd som vidtagits i myndighetsutövningen. Hoten hade förmedlats genom meddelanden till målsäganden och innehöll hotfulla formuleringar samt en bild på ett vapen eller en vapenattrapp. Tingsrätten fann att gärningen var bevisad men att den inte skulle bedömas som grov, utan som hot mot tjänsteman av normalgraden.

I målet framkom att den tilltalade och målsäganden hade träffats samma dag vid polisstationen med anledning av ett ärende om kontaktförbud. Efter detta skickades meddelanden till målsäganden den 18 mars 2026. I de meddelanden som redovisades i domen stod bland annat att den tilltalade ”tänkte om du kan ta mig tidigare står utanför nu”, senare ”Magnus vad faan behöver ditt råd men du skiter i mig nu vad är frågan”, och därefter ett meddelande med pistolbild och formuleringar som ”Jag är less nu”, ”Alla vill fucka mig gratis även min syster men nu e det slut”, ”Ser du vad jag skaffat” och ”Jag får väl låta snutarna ta slut på mig men jag hinner ta många med mig”.

Rättens bedömning

Den tilltalade medgav att han skickat de aktuella meddelandena, men han bestred ansvar och uppgav att meddelandena av misstag skickats till fel person. Han gjorde också gällande att innehållet inte utgjorde något hot mot målsäganden. Till stöd för den versionen hördes även ett vittne som uppgav att hon sett när meddelandena skickades och att de hade gått till fel person.

Tingsrätten ansåg dock att utredningen visade att meddelandena riktades till målsäganden. Domstolen lade vikt vid att meddelandena skickats samma dag som förhöret och delgivningen av beslutet om kontaktförbud, att målsäganden hade tre missade samtal från den tilltalades nummer och att meddelandenas innehåll framstod som en pågående kontakt riktad till målsäganden. Rätten fann att uppgiften om att meddelandena egentligen skulle ha varit avsedda för någon annan framstod som en efterhandskonstruktion. Den tilltalades invändning om fel mottagare godtogs därför inte.

När det gällde innehållet bedömde tingsrätten att formuleringen om att ”snutarna” skulle ”ta slut på” honom, tillsammans med pistolbilden, utgjorde ett hot om brottslig gärning enligt 17 kap. 1 § brottsbalken. Domstolen ansåg dock att hotet inte hade förstärkts på ett sådant sätt med vapen att gärningen skulle bedömas som grov. Enligt rätten rörde det sig om enstaka sms och inte om upprepade eller konkretiserade våldshot, och målsäganden ansågs inte ha befunnit sig i en särskilt utsatt situation. Därför rubricerades gärningen som hot mot tjänsteman av normalgraden.

Domslut och påföljd

Den tilltalade döms för hot mot tjänsteman, och tingsrätten bestämde påföljden till fängelse i tre månader. Rätten utgick samtidigt från att det rörde sig om ett nyupptäckt brott och hänvisade till bestämmelserna i 34 kap. 1 § första stycket och 34 kap. 2 § brottsbalken vid bedömningen av den nya påföljden.

Den tilltalade ska betala skadestånd till målsäganden med 10 000 kronor för kränkning, med ränta från den 18 mars 2026. Han ska också betala 1 000 kronor till brottsofferfonden. Dessutom förklarades den beslagtagna luftpistolen förverkad, och beslaget skulle bestå. Staten ska stå för kostnaderna för ersättning till försvarare och målsägandebiträde.